Untitled - Doria

samtidigt en frigörelse ifrån honom; här illustreras vuxenblivandet bland
annat genom insektens ökade format.
Den pikanta utsmyckningen av händelsförloppet anknyter som vi sett
till den ryska sagotraditionen och den kan vidare härledas till ett större
mytopoetiskt sammanhang. Men den är också av arkitektoniskt intresse,
eftersom den med all tydlighet representerar den symmetri som är
kännetecknande för hela textens uppbyggnad. Insekten flyger inte hur som
helst. I detta skede vill jag därför göra en utvikning för att granska ett
kompositionellt särdrag som jag valt att kalla textens triangelbild, därefter
återkommer jag till förvandlingsmotivets innebörd.
5.3.3 Textens triangelbild
I ett samtal som ägde rum år 1832, mellan V.D. Komovskij och N.M.
Jazykov (jfr kap. II) påpekade den senare förekomsten av insekter i ”Sagan
om tsar Saltan”. Jazykov som var väl förtrogen med rysk folkdiktning, ansåg
att episoderna i detta fall var ett uttryck för ’diktarens konstlade
spetsfundighet’ (lukavoe mudrstvovanie stichotvorca). Det är anmärkningsvärt
att han kommenterat företeelsen. I den mån insekterna i sagan tilldragit
sig uppmärksamhet, har det främst handlat om akustiska egenskaper. Det
bäst kända exemplet är givetvis Nikolaj Rimskij-Korsakov som i sin
operaversion av sagan från 1899, tonsatt episoden i ”Humlans flykt”. I en
essä om Pusjkins sagor poängterar Samuil Maršak i sin tur de verb Pusjkin
har använt för att återge de olika insekternas läten. 270
Jazykovs anmärkning är intressant för att den osökt aktualiserar
textens arkitektoniska egenheter. Det ryska uttrycket lukavoe mudrstvovanie
förekommer vanligtvis i sin negativa form ne mudrstvuja lukavo, ungefär
’utan konstigheter’. 271 Jazykov låter sålunda förstå att Pusjkin avsiktligt
ägnat sig åt spetsfundigheter, även om det förblir oklart vad han egentligen
avser. Om man däremot beaktar hur episoden är konstruerad språkligt, så
kan man avläsa en geometrisk figur – en bild i texten. Skildringen av
insektens flygturer är uppbyggd så att den gestaltar en triangel. På så sätt
utökas den rikliga förekomsten av tretal i texten ytterligare.
I och med att Gvidon väljer att inte följa med handelsmännen efter
deras fjärde besök på hans ö, friläggs triangelbilden. Den föreligger i två
versioner av vilka den första bildas genom den förvandlade Gvidons
270
Maršak S. ”Zametki o skazkach Puškina”, Sobranie sočinenij v vos’mi tomach t. 7 1971: 7–17.
271
Ožegov S.I. & Švedova N.Ju. Tolkovyj Slovar’ Russkogo Jazyka 1994: 361. Uttrycket förekommer även
i Pusjkins drama Boris Godunov (1825).
92