You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Вздыхать о сумрачной России,<br />
Где я страдал, где я любил,<br />
Где сердце я похоронил. 220<br />
(Det är dags att överge den trista stranden/ För mig ett ovänligt klimat/ Och vid<br />
middagstid bland dyningarna/ Under mitt Afrikas himmel/ Sucka över det dystra<br />
Ryssland/ Där jag led, där jag älskade/ Där jag begravde mitt hjärta.)<br />
”Mitt Afrika” antyder förekomsten av begreppsparet ’hem–hemlöshet’<br />
(dom–bezdomnost’) där hem är analogt med härkomst och stamort och<br />
hemlösheten indikeras av den uttalade längtan bort. Sammanfattningsvis<br />
lyfter det afrikanska inslaget fram frågan om ursprung, som i Pusjkins fall<br />
inte begränsar sig till den egna personen utan i lika hög grad kommer att<br />
handla om dikten. Men, som framgår av det lilla utdraget, är Ryssland av<br />
minst lika stor betydelse. Berättarens reflektioner kring framtiden uttrycker<br />
inte en motsättning mellan Afrika och Ryssland, de handlar i själva verket<br />
om frihet kontrasterad mot fångenskap. 221 Här i denna strof anas redan<br />
längtan efter ’lugn och frihet’ (pokoj i volja), ett tillstånd av sinnesfrid för<br />
vilket själslig mognad är en förutsättning. Pusjkin formulerar känslan långt<br />
senare i en av sina viktigaste dikter, ”Pora, moj drug, pora” (’Nu är det dags<br />
min vän’) från 1834. Det är som om Ryssland bara var en tillfällig<br />
vistelseort medan sinnesfriden förknippas med ursprunget. Emellertid förblir<br />
Ryssland samtidigt passionernas hemvist, platsen där hjärtat är begravt.<br />
Kopplingen mellan Arap och ”Sagan om tsar Saltan” kan vid första<br />
anblicken verka långsökt. Men som vi skall se, blir frågan om ursprung<br />
viktig även i sagan, som dessutom genom sin final gestaltar ankomsten till<br />
det nya landet – en motsvarighet till fantasins och drömmens ”Afrika moja”,<br />
ett rike där harmonin råder. I den bemärkelsen är ”Sagan om tsar Saltan” en<br />
renodlad utopi.<br />
Via anknytningen till lubokberättelserna ”Bova Korolevič” och<br />
”Eruslan Lazarevič” etableras dessutom ett intertextuellt förhållande mellan<br />
Arap och ”Sagan om tsar Saltan”. Bägge berättelserna omtalas i Arap i<br />
samband med en diskussion hos storbonden Gavrila, vars dotter av Peter I<br />
utsetts att bli Ibragims fästmö. Titlarna anförs som exempel på exotiska<br />
berättelser och Ibragim jämförs med sagohjältarna.<br />
220 PSS t.VI 1937: 26.<br />
221 Lotman Ju.M. 1997c: 585.<br />
71
Change language