Untitled - Doria

vistas är typiska: palatset, stridsfältet, havet och stranden. Två gånger bäddas
han ned (stroferna III och XXVII). Bägge gånger sker det i anslutning till en
fest – det egna bröllopet och den stora återföreningen i sagans slut. Men tsar
Saltan uppför sig inte i enlighet med ”sin” kronotop. I hans gestalt har
Pusjkin flätat samman såväl sagans schablon som en individ med känslokast,
otypiska för den traditionella sagan. Mer än en gång tar sig dessa uttryck i att
ord och handling kontrasterar varandra. Så växer det dubbeltydiga porträttet
fram.
När Pusjkin öppnar handlingen sker det, som vi sett, via en skildring med
förankring i vardagen. Tre systrar sitter och spinner sent en afton. Under
arbetets gång fantiserar de om hur en tillvaro som tsarens hustru skulle te
sig. Medan de två äldre systrarna uteslutande tilldelar sig själva övernaturlig
förmåga ifråga om vanliga husliga sysslor, väva tyg och baka, säger sig den
tredje systern vilja föda tsaren en bogatyr. Detta är första gången tsaren
nämns i texten och han omtalas som ’lillefar-tsar’ (batjuška-car’).
Redan i den första strofen etableras två betydelsenivåer i texten som är
av relevans för uppfattningen om Saltans gestalt. Den folkliga benämningen
på tsaren omfattar såväl härskaren som fadersfiguren, vilket avspeglas även i
detta fall. Inledningsvis nämnde jag pendlingen mellan det privata och det
offentliga, rollen som tsar och rollen som far. Denna pendelrörelse ringas in
av epitetet batjuška-car’ varför den tredje systerns utsaga introducerar såväl
den privata-familjära som den officiella-offentliga nivån. I detta skede är det
befogat att erinra om Gvidons sista yttrande i texten, (strof XXVI) ’pappa är
på väg hitåt’ (”edet batjuška sjuda”). Genom att epitetes andra led car’
utelämnas, betonas den familjära nivån ytterligare. Ifrågavarande scen
uttrycker just i detta avseende ett paradoxalt förhållande, i och med att den
utspelas inför allt folket men hänför sig till den privata sfären – en son och
hans far möts för allra första gången. I övrigt förekommer begreppet
batjuška endast på två ställen i texten: i den tredje systerns utsaga (Strof I)
då hon lovar föda honom en bogatyr och i Gvidons sista yttrande. Liksom
begreppsparet grust’–toska och orden för ’son’ syn – synok, bidrar begreppet
batjuška, utöver funktionen som bestämning till Saltan, därför även till att
rama in Gvidons historia. I början av sagan präglas tsar Saltans agerande,
som tidigare nämnts, av devisen ”sagt och gjort” (skazano-sdelano). Så snart
den tredje systern yttrat sig öppnas dörren och tsaren kliver in. I enlighet
med sagans praxis väljer han den tredje systern.
Förutom släktskapen med Harun-al-Rashid i Tusen och en natt (se kap. II),
ligger det nära till hands att dra paralleller till den verklige tsaren, inte minst
108