Untitled - Doria

Обратившись к сказкам, Пушкин обратился прежде всего к русской
поэтической стихии, сконденсировавшей веками накопленные и
проверенные моральные ценности народа, его этическую философию; к
фольклору, хранящему национальные нравственные устои. […] Сказки
сотворены из материала близкого, детски узнаваемого, лежащего – как
земля отцов – под ногами. И Пушкин в них интимен и лиричен. 102
(Då Puškin tog itu med sagorna vände han sig först och främst till det ryska
poetiska elementet som under sekler kondenserats i folkets samlade och
beprövade värderingar, dess etiska filosofi; och till folkloren som bevarar de
nationella moraliska grundsatserna. […] Sagorna är skapta av ett närstående
material, ett barn kan känna igen det, där de ligger likt fädernejorden under
fötterna på en. Och i sagorna är Puškin intim och lyrisk.)
I ett historiskt sammanhang ljuder de båda synsätten som svaga ekon av det
blandade mottagande ”Sagan om tsar Saltan” fick vid sin publicering.
Samtidigt representerar de poler i ett vidsträckt tolkningsfält. Medan
Vickery nöjer sig med att separera form från innehåll och närmast beskriva
texten ur ett synkront perspektiv, ger Nepomnjaščij uttryck för en diakron
hållning, där läsningen tar fasta såväl på traditionen som den individuella
utsagan. Sagorna är framskapta ur det närstående och välbekanta, ur
fädernejorden – och Pusjkin är både intim och lyrisk i dem.
Som tidigare konstaterats, växte sagan fram under nio år. Textens
tillkomst kan spåras via tre skissartade utkast. Av dem är det första
nedtecknat 1822, då Pusjkin befann sig som förvisad i Kisjinjov. Det består
av tio episoder som sammantaget bildar ett handlingsschema – ett slags
embryo till ”Sagan om tsar Saltan”. Redan i detta utkast förekommer namnet
”Saltan”. Man kan också identifiera de sagomotiv som i rysk tradition kallas
’den oskyldigt förjagade och fördrivna hustrun’ (nevinno gonimaja žena)
och ’de underbara barnen’ (čudesnye deti). 103
1. Царь не имеет детей. Слушает трех сестер: Когда бы я была царица, то я бы
выстроила дворец всякий день и пр….Когда бы я была царицей, завела
бы….
2. На другой день свадьба.
3. Зависть первой жены;
4. война, царь на войне;
102 Nepomnjaščij V. ”Dobrym molodcam urok”, Poėzija i Sud’ba 1983: 144.
103 Denna typ av saga återfinns även hos Aarne som ”The Banished Wife or Maiden” 705–712. Bland de
underordnade varianterna ”The Maiden Without Hands” 706 och ”The Golden Sons” 707 återfinns motivet
”The calumniated wife” (706:III), (707:II) som innehåller såväl brevförfalskning och nyfödda barn som
byts ut mot hundvalpar och förtalade hustrur. Aarne A. The types of the folktale (1961) 1964. För den ryska
klassifikationen se Afanas’ev A.N. Narodnye russkie skazki v trech tomach, 1957 och sagan ”Po kolena
nogi v zoloto, po lokot’ ruki v serebre” (’Till knäna i guld, till armbågarna i silver’).
27