23.08.2013 Views

Untitled - Doria

Untitled - Doria

Untitled - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ackompanjemang till händelserna. Havet avspeglar sinnesstämning och<br />

förebådar det som sker, precis som i ”Skazka o rybake i rybke”. 349<br />

Saltans rike ligger vid havet och Gvidons rike är en ö i detta hav. Ett<br />

väderstreck anges i texten – österut, (na vostok) och en annan plats – ön<br />

Bujan. Handelsmännens svar på furst Gvidons fråga om vart de är på väg<br />

lyder :<br />

XI (245–248)<br />

”А теперь нам вышел срок,<br />

Едем прямо на восток,<br />

Мимо острова Буяна,<br />

В царство славного Салтана…” 350<br />

(”Men nu har vår tid löpt ut,/ Åker gör vi rätt mot öst,/ Förbi ön Bujan,/ Till den<br />

ärade Saltan…”).<br />

Ön Bujan innehar en särställning i rysk folktradition och slavisk folktro. Den<br />

förekommer som omistlig beståndsdel i besvärjelser och böner som riktar sig<br />

till naturkrafterna. På denna ö antogs alla magiska krafter vara samlade.<br />

Enligt sägnen återfinns här även naturkrafterna, upphovet till allt liv på<br />

jorden i skepnad av urföräldrar; djuret som är far till alla vilddjur, liksom<br />

urmödrarna till alla fåglar och ormar. Bujan ansågs ligga mitt i den oändliga<br />

oceanen – alla havs moder. Samtidigt tilldelades ön en positition i öst, en<br />

riktning som förknippades med solens hemvist och platsen för evig sommar.<br />

På så sätt aktualiserar Bujan även motsättningen öst – väst. Om ljuset och de<br />

goda krafterna fanns på Bujan, återfanns mörkermakterna i väst. 351<br />

Enligt Gorbanevskij har Pusjkin använt sig av namnet Bujan tack vare<br />

dess ljudmässiga kvaliteter, lämpliga för rytm och rim. Han menar också att<br />

namnet Bujan just tack vare Pusjkin erhållit språklig status som folkligt<br />

element, i likhet med Lukomor’e som Pusjkin introducerade i förordet till<br />

verspoemet ”Ruslan i Ljudmila”. 352 I själva verket är samhörigheten mellan<br />

de båda begreppen ännu starkare. I ”Sagan om tsar Saltan” innehar Bujan<br />

funktionen av geografisk positionsbestämning. Handelsmännen, gosti 353<br />

(’gästerna’), uppger sig vara på väg mot öst förbi den mytomspunna ön.<br />

349<br />

Se Epštejn M. 1996.<br />

350<br />

Min kursiv. J.O.<br />

351<br />

Afanas’ev A.N. ”Jazyčeskie predanija ob ostrove Bujane”, Proischoždenie mifa. Stat’i po fol’klory,<br />

ėtnografii i mifologii 1996: 16–31.<br />

352<br />

Gorbanevskij M.B. ”Mimo ostrova Bujana…”, Russkaja Reč’ № 4, 1987: 116.<br />

353<br />

Ordet gost’ innehar även betydelsen ”handelsman av utländsk härkomst”, jfr Dal’ V.I t. 1, 1994: 954.<br />

134

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!