You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
den litterära sagan, å andra sidan förmådde de samtida läsarna inte<br />
identifiera den när den väl växte fram.<br />
Mottagandet av ”Sagan om tsar Saltan” påminner i flera avseenden om det<br />
som drabbade Pusjkins genombrottsverk ”Ruslan i Ljudmila” år 1820. Den<br />
stora skillnaden är dock att Pusjkin vid publiceringen av sagopoemet var en<br />
ny poet, med ett nytt skrivsätt och vars stjärna var i stigande. Vid<br />
publiceringen av ”Sagan om tsar Saltan”, gällde han sedan länge som<br />
Rysslands främste diktare, hans position var grundmurad och bilden av<br />
honom och hans verk bland den läsande allmänheten var mer eller mindre<br />
fullbordad och vedertagen. För övrigt var det inte bara Pusjkins sagor som<br />
nagelfors av kritiken. Såväl Žukovskij som sedermera Eršov och Dal’, fick<br />
sin beskärda del och anledningen var i stort sett den ovan angivna. Den<br />
negativa inställningen från kritikerhåll höll i Pusjkins fall i sig ända till<br />
seklets slut. Sagorna betraktades närmast som ett sidospår i författarskapet.<br />
Åsikten uttrycktes med all tydlighet av I. Turgenev som, i sitt tal vid<br />
minneshögtidligheten den sjätte juni år 1880, kallade sagorna jämte<br />
verspoemet ”Ruslan i Ljudmila” för de svagaste av alla Pusjkins verk’. 132<br />
Det var i själva verket först Maksim Gorkij som på allvar betonade det<br />
litterära värdet i Pusjkins sagor. I sin samtids anda framhöll han underverken<br />
i sagorna som ett uttryck för folkets dröm om att erövra naturen för att få ett<br />
lyckligt liv. 133 I hans efterföljd kom flera forskare att uppmärksamma<br />
sagorna. Till de viktigaste hör ovan anförda Mark Azadovskij, som i sitt<br />
informativa företal till en utgåva för barn från år 1936, 134 dels placerar in<br />
sagorna i en tradition, dels redogör för deras tillkomsthistoria och klarlägger<br />
möjliga källor. Slutligen markerar han deras funktion i ett sociohistoriskt<br />
sammanhang. 135 Enligt honom utgjorde sagorna Pusjkins inlägg i den<br />
samtida debatten om ’folklighet’ (narodnost’) som i romantikens anda<br />
pågick under 1820- och 1830-talet i Nikolaj I:s Ryssland.<br />
Det är också betydelsefullt att sagorna från och med mitten av 1800-talet<br />
kom att ingå i barnlitteraturen, där deras plats varit oifrågasatt sedan dess. 136<br />
Införlivandet berodde kanske på att man vid inträdesproven till Moskvas<br />
universitet från och med 1856 krävde att studenterna skulle kunna några av<br />
Pusjkins verk liksom fakta om hans liv. Hans sagor hör därför till den<br />
132 Turgenev I.S. Polnoe sobranie sočinenij t. 10, 1986: 343.<br />
133 Bondi S. kommentar till Polnoe sobranie sočinenij A.S. Puškina v desjati tomach, t. 3, 1960.<br />
www.rvb.ru/pushkin/tocvol3.htm, 2002 (18.4.2005)<br />
134 Azadovskij M. ”Skazki Puškina” efterord i Azadovskij M.K. (red.) A. Puškin: Skazki 1936c: 105–119.<br />
135 Azadovskij M. 1936a, 1936b.<br />
136 Setin F.I. Istorija russkoj detskoj literatury. Pervaja polovina XIX v. 1990.<br />
37
Change language