Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
liktydig innebörd. Det återger en pånyttfödelse, en förflyttning från<br />
fångenskap ut i frihet. För Saltans del handlar det i högsta grad om sorti ur<br />
passivitet och entré i aktivt agerande. På så sätt markeras återigen<br />
samhörigheten mellan far och son; uttrycket förekommer nämligen inte på<br />
andra ställen i texten.<br />
Som vi sett, uppträder barnatsaren (ditja-car’) redan i den sjunde strofen<br />
genom den växande tsarsonen som beveker havet – ett barn som uppträder<br />
som en tsar. Likheten med uppfattningen om Peter I är tydlig. Men motivet<br />
barnet som tsar förekommer även i omvänd bemärkelse. Det till och med<br />
accentueras genom den retoriska frågan ”Vad är jag, barn eller tsar?’<br />
Ordalydelsen, frågans indikerade innebörd, står i opposition till tsarens<br />
beteende. Genom en spegelvänd gestaltning – barnet som tsar i den sjunde<br />
strofen mot tsaren som barn i den tjugofemte strofen – anknyter han sålunda<br />
även i detta avseende till Gvidon. Den slutliga sammanlänkningen mellan far<br />
och son markeras genom det tidigare omnämnda kikartittandet där<br />
perspektiven smälter samman i ett gemensamt. I skildringen av tsar Saltans<br />
återförening med sin familj, kan man iaktta hur berättandet beskriver en<br />
rörelse inåt. Precis som i skildringen av Gvidon reflekterar berättarens<br />
hållning och språkbruk en förflyttning ifrån det offentliga och<br />
marginaliserade in mot kärnan, det privata och familjära. När tsaren med<br />
följe klivit i land hos Gvidon, förflyttar man sig under tystnad upp mot<br />
palatset (strof XXVII) Nu krymper perspektivet. Synvinkeln skiftar från<br />
’Alla’ (Vse) till ’Tsaren’ (Car’). Det är han som ser och känner igen.<br />
XXVII (976–982)<br />
Царь глядит – и узнает…<br />
В нем взыграло ретивое!<br />
”Что я вижу? что такое?<br />
Как!” – и дух в нем занялся…<br />
Царь слезами залился,<br />
Обнимает он царицу<br />
И сынка и молодицу,<br />
(Tsaren ser – och känner igen…/ Hjärtat slog till i bröstet!/ ”Vad ser jag? Vad är<br />
detta?/ Hur! – och han tappade andan…/ tsaren brast så uti gråt/ Kramar om<br />
tsaritsan/ Lille sonen och unga hustrun,)<br />
Saltans reaktion påminner om Gvidon som i den föregående strofen<br />
varseblev sin faders skepp på redden. Likheten framgår inte minst genom de<br />
diminutiva benämningarna på familjens medlemmar. Än en gång är Saltans<br />
117