Untitled - Doria

(’Sagan om fiskaren och den lilla fisken’) visat på de för rysk tradition
främmande inslagen i texten. 8 Bondi har även kommenterat sagorna i andra
arbeten. Därefter har ett flertal forskare som A. Slonimskij, 9 R.M. Volkov 10
och D.N. Medriš 11 med flera, strävat efter att klarlägga förlagor och folklig
anknytning ifråga om såväl språk som föremål och deras respektive innebörd
i sagorna. Sambandet mellan folksaga och litterär tradition diskuteras av I.P.
Lupanova, 12 och T.V. Zueva 13 ägnar i en specialstudie en artikel åt ”Sagan
om tsar Saltan” och sagans folkliga förlagor och eftermälen. Hon
kommenterar också formella aspekter och berör kort symboliken med
fönsteröppnandet som knyter an sagan till poemet ”Mednyj vsadnik”
(”Bronsryttaren”). Textens komposition, tid, karaktärer och färgsättning
fokuseras i en omfattande essä av T.G. Leonova 14 över den ryska litterära
sagans förhållande till folksagan. Förhållandet mellan Pusjkins sagor och
den samtida kritiken behandlas av S.V. Berezkina, 15 och S.C. Skačkova 16
tangerar samma fråga i sitt arbete om Žukovskij som sagoförfattare.
Redan år 1933 höll Anna Achmatova ett föredrag över ”Zolotoj
petušok” (’Guldtuppen’) i vilket hon dels visar på sagans ursprung i en
berättelse av Washington Irving ”The Legend of the Arabian Astrologer”,
dels lyfter fram textens subversiva idéinnehåll. 17 Av alla Pusjkins sagor har
”Zolotoj petušok” tilldragit sig det största forskarintresset. 18 Så diskuterar
8 Bondi S.M. ”Skazki Puškina”, A.S. Puškin. Sobranie sočinenij v 10 tomach, t. 3, (1960) 2002,
/http://www.rvb.ru/pushkin/tocvol3.htm, (18.4.2005)
9 Slonimskij A.L. Masterstvo Puškina 1963.
10 Volkov R.M. Narodnye istoki tvorčestva A.S. Puškina (ballady i skazki). Černovickij gosudarstvennyj
universitet. Učenye zapiski t. XLIV serija filologičeskich nauk vyp. 13, 1960.
11 Medriš D.N. ”Buryj volk i prokaznica-belka”, Russkaja reč’ № 3, 1992a: 104–108, ”Reč’ i molčanie v
skazkach Puškina”, Russkaja Reč’ № 5, 1992b: 98–102. ”Ot dvojnoj skazke k antiskazke (Skazki Puškina
kak cikl)” Moskovskij Puškinist t. 1, 1995: 93–121.
12 Lupanova I.P. Russkaja narodnaja skazka v tvorčestve pisatelej pervoj poloviny XIX veka 1959.
13 Zueva T.V. ”Skazka o care Saltane A.S. Puškina.” Problemy izučenija russkogo narodnogo poetičeskogo
tvorčestva: vzaimovlijanija fol’klora i literatury 1980: 62–89.
14 Leonova T.G. Russkaja literaturnaja skazka XIX veka v ee otnošenii k narodnoj skazke (poėtičeskaja
sistema žanra v istoričeskom razvitii) 1982.
15 Berezkina S.V. ”Skazki Puškina i sovremennaja im literaturnaja kritika”, Puškin: Issledovanija i
materialy t. 15, Rossijskaja Akademija Nauk (Puškinskij dom) 1995: 134–142.
16 Skačkova S.V. ”Iz istorii russkoj literaturnoj skazki (Žukovskij i Puškin)”, Russkaja literatura № 4,
1984: 120–128.
17 Se Achmatova A.A. O Puškine. Stat’i i zametki 1977: 8–38, även 39–49.
18 Se exempelvis Kodjak A. Puškin’s I. P. Belkin 1979, Bezrodnyj M. ”Žezlom po lbu”, Wiener
Slawistischer Almanach 30, 1992: 23–26, Pogosjan E.A. ”K probleme značenija simvola ’Zolotoj
Petušok’”, Permjakov E. (red.) V čest’ 70-letija prof. Ju. M. Lotmana 1992: 98–107, Ėtkind A. ”Polet
zolotogo petuška: mistika i ėrotika v russkoj antiutopii (ot Puškina do Viktora Erofeeva)”, Lindstedt J.,
Hellman B., Niemensivu H. (eds.) Modernizm i postmoderizm v russkoj literature i kul’ture 1996: 349–359,
Vacuro V.E. ”Skazka o zolotom petuške (Opyt analiza sjužetnoj semantiki)”, Puškinskaja pora 2000: 217–
234, Levinton G. ”Otryvki is pisem: mysli i zamečanija. (Iz puškinovedčeskich marginalij)”, Kiseleva L.
(red.) Puškinskie čtenija v Tartu 2. Materialy meždunarodnoj konferencii 18–20 sentjabrja 1998 g. 2000:
146–165.
3