Untitled - Doria

kalejdoskop som analog med varseblivandet av sagotexten. Från grekiskan
kommer kalós ’skön’, eidos ’form’, ’gestalt’, ’syn’ och slutligen skopéo ’jag
ser’, ’iakttar’. En läsning av ”Sagan om tsar Saltan” är sålunda liktydigt med
att ”iaktta en skön gestalt”. Min avsikt är att följa de spår som leder in i den
kalejdoskopiska texten ”Sagan om tsar Saltan” och kartlägga deras
egenheter, innebörd och samverkan. Det sker på följande vis: I kapitel II
skisserar jag upp textens tillblivelse och redogör för mottagandet. Därefter, i
kapitel III, diskuterar jag den litterära sagans framväxt som genre och hur
Pusjkin använder sig av den i ”Sagan om tsar Saltan”. Tyngdpunkten i
arbetet utgörs av den tematiska läsningen som genomförs i kapitlen IV, V
och VI.
Genom denna läsning skärskådas förhållandet mellan far och son, som
jag uppfattar som sagans övergripande ärende. Konflikten i sagan emanerar
ur förhållandet mellan det skrivna ordet och det talade. Det förstnämnda
behandlas i samband med den förvanskade brevväxlingen som katalyserar
handlingen, det senare kommenteras i samband med diskussionen om hur
den petrinska myten är invävd i sagan. Sammantaget återger gestaltningen
av far och son, respektive muntligt och skriftligt tal även diktens tillkomst.
Slutligen sammanfattar jag läsningen i kapitel VII ”Den allvarsamma leken”
där jag även diskuterar sagan som en lek med genrekonventioner.
”Sagan om tsar Saltan” består av niohundranittiosex rader fördelade på
strofer av varierande omfång med parvis rimmade verser. Versmåttet är
trokeisk tetrameter. Den längsta strofen innehåller nittioåtta rader medan den
kortaste bara består av åtta. Det bör påpekas att den strofindelning som
förekommer i den första utgåvan av sagan i Stichotvorenija. Tret’ja Čast’
(’Dikter. Tredje Delen’) 1832, inte helt överensstämmer med den indelning
som presenteras i den auktoriserade utgåvan av Pusjkins samlade verk
Polnoe sobranie sočinenij 1937–1949. Sistnämnda skriver ihop förlagans
elfte och tolfte strof vilket ger ett sammanlagt strofantal på tjugosex, medan
strofantalet i den första utgåvan är tjugosju. I detta arbete har jag valt att
bibehålla den ursprungliga strofindelningen, även om jag i övrigt citerar den
version som föreligger i den auktoriserade utgåvan. Hos Pusjkin är stroferna
onumrerade. För att underlätta hanteringen av texten har jag dock valt att
markera dem med romerska siffror. Citat ur Pusjkins verk är om inte annat
anges hämtade ur Polnoe sobranie sočinenij 1937–1949. Förlagan till
”Sagan om tsar Saltan” finns i band III, 1, 1948: 506–533. 55 Pusjkins brev
55 Hänvisningarna skrivs: PSS, band med romersk siffra, del med latinsk, liksom tryckår och sidnummer.
Ex. PSS t. III, 2 1949: 1076. I vissa markerade fall används även Puškin A.S. Polnoe sobranie sočinenij v
13