Untitled - Doria

då i första hand det franska. I stället för att imitera skulle man nu hitta ett
eget språk för litteraturen. Därför handlade diskussionen i huvudsak om
efterliknande, omvandling och originalitet. Villkoren som uppställdes av
kritikerna och de litterära debattörerna berörde huvudsakligen de två
förstnämnda alternativen. Det väsentliga var i hur hög grad och på vilket sätt
författarna skulle närma sig det folkliga stoffet för att kunna uttrycka dess
”sanna väsen” i litterär text. Mottagandet av Pusjkins, Žukovskijs och
sedermera Eršovs och Dal’s sagor är tydliga exempel på i vilka banor
debatten löpte. 76
Den ryska litterära sagan uppstod givetvis inte ur ett tomrum. Genrens
utvecklingshistoria omfattar även den polysemi som kännetecknar begreppet
skazka. Ända fram till mitten av 1800-talet förekommer det med olika
betydelser som, i enlighet med definitionen i Dal’s ordbok, kan delas upp i
två kategorier – en faktisk och en fiktiv. Till det faktiska planet hänför sig
betydelserna ’namnförteckning över skattepliktiga’, ’officiellt belägg för
något på anmodan av domstol eller regering’. Vidare ’kungörelse’,
’meddelande’ och ’offentliggörande’. Till det fiktiva planet hänför sig
’berättelse om uppdiktade händelser och påfund’. 77
Sistnämnda innebörd kännetecknar också Propps karakteristik av
folksagan:
The folktale is deliberate and poetic fiction. It never passes itself off as reality.
[…] One of the characteristics of the folktale is that events that did not occur and
could never have occurred are recounted with certain intonations and gestures, as
though they did actually take place, although neither the teller nor the listener
believes the tales. 78
På så sätt framstår den outtalade överenskommelsen mellan berättare och
publik som en lek med givna regler. Men samtidigt aktualiseras sagans
förhållande till verkligheten. Enligt Nepomnjaščij realiseras detta på ett
idéplan, sagan utgör i själva verket ett koncentrat. Via sin kanon och de
återgivna underverken – čudesa – förmedlar den ett slags kod för tillvaron. 79
På så sätt närmar den sig poesin och drömmen, vilka också kan betraktas
som koncentrat eller ”koder” för tillvaron. Inte minst den egenskapen har lett
till att sagan tidvis har motarbetats. I och med att den uttrycker något
76
Berezkina S.V. 1995.
77
Dal’ V.I. Tolkovyj slovar’ živogo velikorusskogo jazyka (1903–1909) t. 4, 1994: 169–170.
78
Propp V.Ja. 1984b: 19–20.
79
Nepomnjaščij V. 1983: 146.
20