Untitled - Doria

Såväl för tsarsonen i sagan som för Peter I handlar det alltså om att göra en
öppning mot en ny värld. Men tonläget i sagan skiljer sig väsentligt från
poemets. Det senare, som alltså färdigställdes år 1833 i Boldino, återger den
historiska personen Peter I om också i diktad gestalt, medan sagans hjälte är
en fiktiv person. Emellertid utesluter detta inte likheter i porträtten. Dessa
granskas närmare i slutet av detta kapitel.
Att spräcka tunnbottnen är en konkret handling, ett realistiskt
återgivande av ett händelseförlopp inom sagans ram. Läst som en variant av
den petrinska myten framstår skildringen närmast som en travesti på
Algarottis metaforiska utsaga och en förelöpare till det slutliga citatet i
”Mednyj vsadnik”. I poemet återger metaforen Peter I och hans agerande i
en text som åtminstone till det yttre präglas av ett mera uttalat allvar och
djup. Sagans episod är mer mångtydig eftersom den, utöver att den anspelar
på Algarotti, även bygger på annan symbolik som i sin tur kan återknytas till
mytbildningen kring Peter I och hans gestalt. Enligt folkliga föreställningar
som förekom redan under 1700-talet skulle Peter I blivit tillfångatagen
utomlands, därefter satt i en tunna som kastats i vatten, medan en ersättare
tagit hans plats på tronen. 344 Och det är, som vi har sett, just situationen med
tunnan i vattnet som för in den petrinska myten i ”Sagan om tsar Saltan”.
Mytbildningen kring S:t Petersburg, dess uppkomst och upphovsman kretsar
kring två poler: en plats och en person. En i det närmaste identisk struktur
kännetecknar även den variant som förekommer i ”Sagan om tsar Saltan”.
Det specifika för sagan är att både far som son i valda skeden kan ses som
motsvarigheter till Peter I. I själva verket introduceras den petrinska
tematiken just via personskildringen. Det sker i strof VII där tsarsonens
sagolika tillväxt beskrivs med det folkliga tidsuttrycket ne po dnjam, a po
časam, ’ej för var dag men för var timme’. Som vi sett så är det samma
uttryck som Belinskij använde för att återge stadens snabba framväxt i
Fiziologija Peterburga. Att tsarsonen i sagan framstår som ditja-car –
’barnatsar’ – är ytterligare en hänvisning till Peter I, som var storvuxen som
barn och därtill, de facto, tsar. Den snabba tillväxten kännetecknar också
sagans och bylinornas hjältegestalter.
Såväl för folksagan som för den petrinska mytbildningen är begreppet
’under’ (čudo / divo) betydelsefullt. Uppfattningen om S:t Petersburg
bygger nämligen på historiska, dokumenterade fakta och på en overifierbar
ryktesflora där under är en grundläggande komponent. I ”Sagan om tsar
344 Riasanovsky N. The Image of Peter the Great in Russian History and Thought 1985: 76. Jämför även
den symboliska innebörden av barnet i tunnan, som diskuterades i kap.V.
132