Untitled - Doria

VI (83–88)
А ткачиха с поварихой,
С сватьей бабой Бабарихой,
Обобрать его велят;
Допьяна гонца поят
И в суму его пустую
Суют грамоту другую –
(Men väverskan med kokerskan/ Med svärmor Babaricha,/ Befaller att man
honom skinnar;/ super kuriren asberusad/ Och uti hans tomma väska/ Stoppar de
en annan skrift –)
När den berusade kuriren anländer med det andra förfalskade meddelandet
kallas det igen prikaz liksom tsarens riktiga meddelande i den föregående
strofen. Ordalydelsen återges exakt och då befallningen slutligen läses upp
av bojarerna, har meddelandet förvandlats till ukaz – ’befallning’, och, ’av
tsaren utfärdat påbud med status av lag’. 206
Tre meddelanden har återgetts ordagrant i texten: två falska och ett äkta. En
jämförelse av de falska meddelandena visar att de hör ihop semantiskt.
Genom vissa i dem förekommande uttryck aktualiseras den ’orena kraften’
(nečistaja sila), folktrons benämning för det onda. Dessa är v noč’ (’under
natten’) i strof IV som bland annat anknyter till den mytiska föreställningen
om natten som tid för ursprung men framförallt, tid för kaos och trolldom.
Därefter, i samma strof, nevedoma zverjuška (’kräk av okänt slag’) som får
sin uppföljning i strof VI genom begreppet priplod som vanligtvis används
om djuravkomma. I detta sammanhang är sistnämnda påstående en sanning
med modifikation. Begreppet återkommer nämligen längre fram i texten
men då med andra konnotationer. Det sker i den tjugoandra strofen i
beskrivningen av furst Gvidons giftermål med Lebed.
Inte heller ”kräk av okänt slag” förekommer entydigt. I den
omedelbara textuella omgivning som utgörs av brevväxlingen uttrycker
begreppet mörkermakt. Men uppfattat i ett vidare perspektiv anknyter det till
frågan om härkomst, ett tema som jag diskuterar i samband med relationen
far–son. 207 Att texten spelar parallellt med olika betydelsefält – samma
uttryck upprepas med varierad betydelse som just priplod, medan ett uttryck
som inte upprepas samtidigt bär med sig flera betydelser – bidrar till
intrycket av komplexitet och rörlighet. Trots sin strikt bundna form och sitt
206
Se Slovar’ jazyka Puškina t. III, s.v. ukaz.
207
Se kap. VI.
64