Untitled - Doria

Till skillnad från den muntligt traderade folksagan har konstsagan en
given upphovsman. Vladimir Propp betonar att sagan i grunden bygger på
det uppdiktade, något som inte kan ske i verkligheten – nebyval’ščina. När
den så småningom blir litteratur, antar den mer och mer karaktären av
novell, d.v.s. det slag av berättande som tillskrivs ett visst mått av
trovärdighet. Det sker exempelvis genom anknytande av händelseförloppet
till tid och rum. Personerna tilldelas egennamn och förvandlas därigenom
från typer till karaktärer vars individuella upplevelser återges som en räcka
av händelser där orsakerna till det som sker finns angivna i texten. 60 För de
tidiga konstsagorna, som ”Sagan om tsar Saltan” gäller att de i hög grad
bygger på den folkliga traditionen. Såväl i Ryssland som i det övriga Europa
utvecklades genren starkt under romantiken. I Tyskland skedde det med
namn som Tieck, Chamisso, Novalis, Hauff, Hoffmann och naturligtvis
bröderna Grimm. I Danmark är Andersen det stora namnet, medan Ryssland
till en början företräds av Pusjkin, Žukovskij, Dal’ och Eršov.
”Sagan on tsar Saltan” är sålunda en konstsaga – eller för att använda
det ryska uttrycket literaturnaja skazka – en ’litterär saga’. 61 Jag kommer i
det följande att använda detta begrepp eftersom det ter sig naturligt i
hanteringen av en rysk text. ”Sagan om tsar Saltan” kan vidare betecknas
som ”undersaga” 62 , vilket närmast motsvarar det vi i dagligt tal avser med
begreppet ”saga”. Undersagan ger sig först och främst till känna via sin
komposition och sin kronotop. Händelseförloppet är strikt kronologiskt och
kännetecknas av ett utopiskt anslag. Den inleds genom ”brottet” – rubbandet
av tillvarons balans, som inträffar i början och föranleder protagonistenssagohjältens
(eller hjältinnans) avfärd. Resan, som oftast medför vistelse i en
annan och magisk värld, inbegriper vanligen tre prövningar eller utmaningar,
s.k. quests – till synes omöjliga uppdrag – som protagonisten förutsätts klara
av. För det mesta kommer magiska hjälpare till undsättning. När uppdragen
är utförda sker återvändandet. Tillvarons balans är återställd och sagans
upplösning inbegriper ofta giftermål. Enligt Meletinskij, som ingående
studerat undersagans genesis, beskriver den en ”familjesituation”. Den
typiske hjälten är bondpojken, yngste sonen, den förtalade jungfrun, eller
den föräldralösa som antingen går under benämningen ”askunge” (zoluška)
eller ”dummerjöns” (duračok). En annan typisk hjälte är tsarens son, som i
60 Propp V.Ja. Russkaja skazka 1984a: 29.
61 Ryskan använder även avtorskaja skazka som direkt anspelar på upphovsmannen avtor, jfr author.
62 ”Undersaga” eller wondertale, ryska volšebnaja skazka. För definition se även: Pomeranceva Ė.V.
Russkaja ustnaja proza 1985: 40, Propp V.Ja. Russkaja Skazka 1984a och Istoričeskie korni volšebnoj
skazki 1986, samme författare i Liberman A. (ed.) Theory and History of Folklore 1984b, Jones S.S. The
Fairy Tale. The Magic Mirror of Imagination 1995 och Zipes J. When Dreams Came True. Classical Fairy
Tales and Their Tradition 1999.
16