Untitled - Doria

övrigt och ett epigram till Nikolaj I, av allt att döma avfattat på
sensommaren 1826 efter domen över dekabristerna men innan det berömda
mötet mellan poeten och tsaren som ägde rum den 8 september samma år. 299
Великий государь,
Ты наших бед виновник!
Хотя плохой ты царь,
За то лихой полковник.
Едва царем он стал
И разом начудесил:
Сто двадцать человек тотчас
в Сибирь послал
Да пятерых повесил. 300
(Store härskare,/ Du bär skulden till vår olycka!/ Fastän du är en dålig tsar/ så är
du en modig överste./
Knappt han blivit tsar/ Så gjorde han en massa galenskaper på en gång:/ Sände
med en gång/ hundratjugo personer till Sibiren/ Och hängde fem.)
Det som direkt förenar strof och epigram är verbet čudesit’ (’bära sig
underligt åt’) 301 . I såväl epigrammet som i sagan, fem år senare, används
čudesit’ i samband med tsarens vredesutbrott och – i anslutning till det
transitiva verbet ’hänga’ (povesit’). I bägge fallen rör det sig om bestraffning
som i fallet med de fem avrättade dekabristerna beskrivs som ”galenskap”
från tsarens sida. I ”Sagan om tsar Saltan” leder vansinnet inte lika långt.
Till skillnad från den verklige Nikolaj I besinnar sig den fiktive tsaren
Saltan. Kuriren undgår ett förhastat straff och får istället återvända till
palatset medförande tsarens order. 302 När man läser den femte strofen i
299 The Letters of Alexander Pushkin. Three Volumes in One. Translated by J. Thomas Shaw 1967: 383.
300 Texten återgiven enligt utgåvan Puškin A.S. Sobranie zapreščennych stichotvorenij, polnoe izdanie, J.
Ladyschnikov Verlag. G.M.B.H. 1873. Jämför Levinton G. som i artikeln ”Otryvki iz pisem: mysli i
zamečanija. (Iz puškinovedčeskich marginalij)” också anför epigrammet som en eventuell allusion på det
”samtida” läget. Han visar dessutom att samma verb återfinns i ett aldrig fullbordat utkast till en
översättning av Voltaire, från 1825. Detta är alltså före epigrammets tillkomst. Samtidigt återkommer
verben senare just i ”Sagan om tsar Saltan” i en förening med tsargestalten som Levinton uppfattar som
dubbeltydig. Puškinskie čtenija v Tartu 2. Materialy meždunarodnoj konferencii 18–20 sentjabrja 1998 g.
Tartu 2000: 146–165. Se även Orlov J. 1991: 28.
301 V.V.Vinogradov anför verben i strofen som exempel på inflytande från fornrysk ordkonst i förening
med folkdiktning och uttryck för en ny poetisk stil hos Pusjkin. Vinogradov V.V. 1941: 237.
302 Se även Leonova T.G. om verbet čudesit’ i sagan. ”Введение ’низкого’ разговорного слова
(’чудесить’) в контекст нейтральной литературной речи и применительно к ’высокой’ особе (’царьотец’)
определяет угол зрения рассказчика и является своего рода сигналом для читателя при
восприятии им сказки.” (’Genom att inlemma det ”låga” talspråkliga ordet (čudesit’) i en kontext
bestående av neutralt litterärt språk och applicera det på en ”betydande” person (”tsar-fader”) befäster
110