23.08.2013 Views

Untitled - Doria

Untitled - Doria

Untitled - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

som Saltan drag som återfinns i den vedertagna bilden av Peter I:s gestalt<br />

och dess historia. Från skildringen av barnet som tsar, förvisningen<br />

tillsammans med modern och det travesterade fönsteröppnandet, till<br />

grundandet av den nya staden ”undret i verkligheten”, blir Gvidon genom<br />

sitt agerande en ”petrinsk gestalt” vid sidan av sina andra karaktärsdrag. Inte<br />

minst hans relation till havet betonar likheten. Men samtidigt framstår han<br />

just i det analoga agerandet som helt väsensskild.<br />

Till skillnad från Peter I beordrar inte Gvidon stadens grundläggning.<br />

I den bemärkelsen är han istället jämbördig ”den lilla människan” som<br />

accepterar myten om att staden uppstått ur en dröm, greza. Samtidigt<br />

realiseras på detta vis också folksagans belöning som infinner sig medan<br />

man sover efter välförättat värv. Gvidons stad, det nya rikets framväxt, är i<br />

själva verket det indirekta och omedvetna resultatet av hans önskan om att få<br />

se sin far. Epitetet ”bogatyr” till trots är längtan hans egentliga drivkraft och<br />

likheten med Peter I inskränker sig därför till det yttre handlingsmönstret.<br />

Sagan innehåller tre episoder som förutom att de förenar Saltan och<br />

Gvidon även anknyter till Peter I. Tydligast framträder förhållandet genom<br />

motivet ”barnatsaren”. Innan tsar Saltan äntligen besluter sig för att ge sig<br />

av till Gvidons ö ställer han den retoriska frågan: ”Vem är jag – tsar eller<br />

barn?” varefter han går ut och slänger igen dörren. Förutom att episoden<br />

markerar Saltans återinträde i aktiv handling, aktualiserar den det<br />

nyssnämnda motivet. Tsar Saltans beteende står i bjärt kontrast till den<br />

retoriska frågans implicita utsaga. Samtidigt knyter den an till situationen i<br />

den sjunde strofen där tsarsonen växer i tunnan ”ej för var dag men för var<br />

timme”. Tsarsonen lyckas beveka havet och han uppträder som barnatsaren.<br />

Episoden är en pendang till mytologin kring Peter I som själv var en<br />

barnatsar och därtill förvisades med sin moder och – enligt legenden<br />

placerades i en tunna som slängdes i havet. 389 Å andra sidan representerar<br />

den händelsekedjan också ett arketypiskt mönster vilket emellertid inte<br />

förminskar sambandet med den petrinska tolkningen.<br />

En betydligt mindre detalj återfinns i den tredje episoden. Här förenas<br />

far och son genom havet. Jag avser scenen i den nästsista strofen (XXVI) där<br />

perspektivet förflyttas turvis så att vi än befinner oss tillsammans med<br />

Gvidon som avvaktande sitter vid sitt fönster och blickar ut över det<br />

likaledes avvaktande havet. Än står vi på fartygsdäcket tillsammans med<br />

Saltan.<br />

389 Riasanovsky N.V. 1985: 76.<br />

148

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!