Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som Saltan drag som återfinns i den vedertagna bilden av Peter I:s gestalt<br />
och dess historia. Från skildringen av barnet som tsar, förvisningen<br />
tillsammans med modern och det travesterade fönsteröppnandet, till<br />
grundandet av den nya staden ”undret i verkligheten”, blir Gvidon genom<br />
sitt agerande en ”petrinsk gestalt” vid sidan av sina andra karaktärsdrag. Inte<br />
minst hans relation till havet betonar likheten. Men samtidigt framstår han<br />
just i det analoga agerandet som helt väsensskild.<br />
Till skillnad från Peter I beordrar inte Gvidon stadens grundläggning.<br />
I den bemärkelsen är han istället jämbördig ”den lilla människan” som<br />
accepterar myten om att staden uppstått ur en dröm, greza. Samtidigt<br />
realiseras på detta vis också folksagans belöning som infinner sig medan<br />
man sover efter välförättat värv. Gvidons stad, det nya rikets framväxt, är i<br />
själva verket det indirekta och omedvetna resultatet av hans önskan om att få<br />
se sin far. Epitetet ”bogatyr” till trots är längtan hans egentliga drivkraft och<br />
likheten med Peter I inskränker sig därför till det yttre handlingsmönstret.<br />
Sagan innehåller tre episoder som förutom att de förenar Saltan och<br />
Gvidon även anknyter till Peter I. Tydligast framträder förhållandet genom<br />
motivet ”barnatsaren”. Innan tsar Saltan äntligen besluter sig för att ge sig<br />
av till Gvidons ö ställer han den retoriska frågan: ”Vem är jag – tsar eller<br />
barn?” varefter han går ut och slänger igen dörren. Förutom att episoden<br />
markerar Saltans återinträde i aktiv handling, aktualiserar den det<br />
nyssnämnda motivet. Tsar Saltans beteende står i bjärt kontrast till den<br />
retoriska frågans implicita utsaga. Samtidigt knyter den an till situationen i<br />
den sjunde strofen där tsarsonen växer i tunnan ”ej för var dag men för var<br />
timme”. Tsarsonen lyckas beveka havet och han uppträder som barnatsaren.<br />
Episoden är en pendang till mytologin kring Peter I som själv var en<br />
barnatsar och därtill förvisades med sin moder och – enligt legenden<br />
placerades i en tunna som slängdes i havet. 389 Å andra sidan representerar<br />
den händelsekedjan också ett arketypiskt mönster vilket emellertid inte<br />
förminskar sambandet med den petrinska tolkningen.<br />
En betydligt mindre detalj återfinns i den tredje episoden. Här förenas<br />
far och son genom havet. Jag avser scenen i den nästsista strofen (XXVI) där<br />
perspektivet förflyttas turvis så att vi än befinner oss tillsammans med<br />
Gvidon som avvaktande sitter vid sitt fönster och blickar ut över det<br />
likaledes avvaktande havet. Än står vi på fartygsdäcket tillsammans med<br />
Saltan.<br />
389 Riasanovsky N.V. 1985: 76.<br />
148