Untitled - Doria

etraktas som inlägg i den diskussionen. 92 ”Sagan om tsar Saltan” kan därför
också läsas som ett konkret, konstnärligt förslag till hur det folkliga arvet
kan förvaltas och som ett tidsenligt uttryck för den nationella självkänslan.
Men, i sin egenskap av litterär saga med ”egen röst och eget ansikte”,
förmedlar den också ett personligt, ideologiskt och poetiskt
ställningstagande till begreppen ”genre”, ”lag” och ”dikt”. För att tyda detta
ställningstagande är man som läsare hänvisad till det implicita samtal om tal
och skrift som – inflätat i historien om en familjs splittring, återförening och
fortlevnad – pågår texten igenom. För att belysa detta betydelsesammanhang
presenterar jag i det följande en rekonstruktion av sagans tillkomsthistoria
och den samtida kritikens omdöme.
2.2 Tillkomsthistoria
Textens tillkomst omges av ett mytiskt skimmer. ”Sagan om tsar Saltan”
blev klar sommaren 1831, som ett resultat av en en påstådd tävling mellan
Žukovskij och Pusjkin i att skriva ryska sagor på vers. 93 Den publicerades
sedan i en liten broschyr som dessutom innehöll tre sagor av Žukovskij.
Dessa var ”Spjaščaja carevna”, en bearbetning av ”Sagan om Prinsessan
Törnrosa”, ”Skazka o Care Berendee”, (’Sagan om tsar Berendej’) för vars
uppslag Pusjkin svarade 94 och ”Vojna myšej i ljagušek” (”Striden mellan
grodorna och mössen”), en version av det antika parodiska poemet
”Batrachomyomachia”. Hela upplagan, som förmodligen var begränsad
eftersom broschyren tillägnades tsarfamiljens barn, tycks emellertid ha gått
förlorad om den överhuvudtaget någonsin har existerat.
Redan tidigare samma år hade Žukovskij ägnat sig åt att skriva sagor
enligt muntliga berättelser som han bearbetade till versberättelser och
ballader. Den 14 april 1831 skriver Pusjkin till Pletnev och ber om hjälp med
att hitta en lämplig sommarbostad i Tsarskoe Selo. Han passar samtidigt på
att kommentera Žukovskijs verksamhet:
[…] Жук. […] в своей деревне заставляет старух себе ноги гладить и
раccказывать сказки и [из это ] потом перекладывает их в стихи.
92
Azadovskij M.K. ”Istočniki skazok Puškina”, Vremennik puškinskoj komissii 1, 1936a: 136, 153–154.
Lotman Ju.M. 1997a: 104–107.
93
Jfr Аnnenkov P.V. (1855) 1984: 291, se även Baring M: ”1831 skrev han i vänskapsfull tävlan med
Žukovskij sin första långa saga i den folkliga stilen, ’Berättelsen om tsar Saltan’.” Huvuddragen av Ryska
Litteraturens Historia 1918: 72.
94
Skačkova S.V. Skazki V.A. Žukovskogo (Geneziz, istočniki, žanrovoe svoeobrazie) Avtoreferat dissertacii
1985: 12, Propp V.Ja. 1984a: 69.
24