You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KAPITEL VII<br />
DEN ALLVARSAMMA LEKEN<br />
Läsningen sammanfattad<br />
”Sagan om tsar Saltan” är en familjehistoria i vilken far och son innehar<br />
huvudrollerna. Den är en berättelse om uppväxt, frigörelse och mognad. På<br />
ett metapoetiskt plan gestaltar sagan diktens uppkomst. Själva<br />
händelseförloppet är strukturerat fritt enligt principerna för undersagans<br />
komposition och en grafisk återgivning av texten skulle bekräfta dess<br />
symmetri i minsta detalj. 391 I enlighet med undersagan är historien om tsar<br />
Saltan och framför allt hans son, den mäktige furst Gvidon, en utopi.<br />
Tillsammans med berättaren lämnar läsaren i sagans slut ”det nya riket” där<br />
festen fortfarande pågår. Sålunda betecknar handlingen i sagan en lineär<br />
rörelse från ett rike till ett annat, ett historiskt förlopp där slutet inte är<br />
analogt med början. I motsats till förhållandet i den traditionella sagan<br />
återvänder inte hjälten Gvidon ”hem”, istället skapar han sig ett nytt hem<br />
och det blir i stället hans far som kommer till honom i det nya riket. Det är i<br />
sig en symbolisk gest som innebär att sonen vunnit faderns bekräftelse,<br />
något som kan ske först när hans eget rike, som alltså i bildlig bemärkelse<br />
representeras av dikten, är fullbordat.<br />
Den lineära riktningen anknyter således sagan till det moderna<br />
berättandet. 392 Inledningsvis kunde vi konstatera att ”Sagan om tsar Saltan”<br />
vuxit fram parallellt med versromanen Evgenij Onegin. Den är en av<br />
romanens många satelliter och bär med sig referenser och kommentarer till<br />
denna i form av bland annat brev och kvinnoporträtt. Också dubbelheten är<br />
gemensam. Om Evgenij Onegin uttrycker en diskussion om romantik och<br />
realism, prosa och poesi, gestaltad bland annat genom motsatta<br />
temperament, livshållning, landsbygd och stadstillvaro, så återfinns i ”Sagan<br />
om tsar Saltan” mötet mellan arkaiskt och modernt berättande, det folkligt<br />
muntliga talet och det litterära skriftliga, prosa och vers, historiens uppgång i<br />
myten, verkligheten konfronterad med underverk, čudo najavu, det nya<br />
härskardömet kontrasterat mot det gamla, naturen och elementen, stichija,<br />
som förvandlas till civilisation, det obearbetade språket som blir dikt och<br />
därmed stichotvorenie, mötet mellan land och hav.<br />
På ett mera personligt plan återges frågan om härkomst: den<br />
dokumenterade respektive den okända som aktualiseras genom begreppet<br />
391 Jfr Orlov J. 1991.<br />
392 Gasparov B.M. Poėtičeskij jazyk Puškina 1999: 289–291.<br />
150