Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Bakgrund
Idag förväntas socialtjänsten arbeta utifrån perspektiv som främjar
jämställdhet både inom organisationen och gentemot klienter.
Social arbetare förväntas ta hänsyn till hur genusmärkta villkor
dels påverkar klienters liv, dels påverkar samarbetet med klienter.
Men också hur det påverkar de kollegiala relationerna (Socialstyrelsen,
2004).
Forskningscirkeln ägde rum vid FoU-enheten i Stockholm.
Gruppledare var Eva Britt Lönnback, utvecklingsansvarig vid
FoU-enheten och Lena Berg, genusorienterad sociolog. Dessa
två har även författat rapporten Du håller i handen.
Rapporten struktureras kring den självreflekterande process,
som skapades i forskningscirkeln, kring genus. Teman som diskuteras
i rapporten är; inre/yttre motstånd, individ före kön,
komplementär förståelse av kön samt hur detta får konsekvenser
i arbetet. Inledningsvis presenteras cirkeldeltagarna, hur de definierar
genus, syftet med samt val av forskningsmetod i forskningscirkeln.
Cirkeldeltagare
I forskningscirkeln deltog sju kvinnor. Tre arbetade på institution;
en med fokus på flickor, två med fokus på ensamkommande
asylsökande barn och ungdomar. Två arbetade med barnavårdsutredningar,
en som familjeterapeut och en var utvecklingsansvarig.
Några av deltagarna deltog av egen fri vilja medan
andra deltog för att de var utvalda att delta av sina chefer.
Kön eller genus – det är frågan!
Deltagarna i forskningscirkeln valde mellan begreppen ”genus”
och ”kön”. De valde begreppet genus för att deltagarna ville ha
ett ord som behövde förklaras; ”används ordet kön tror de flesta att de
vet vad man pratar om”. Om däremot begreppet genus används
frågar de flesta; ”va saru”. Ordet inbjuder till förklaringar och
diskussioner, vilket deltagarna ville ha. Vidare arbetade gruppen
105