Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Formen för studierna, forskningscirkeln, har i vårt projekt
fungerat bra. Lönnback & Östberg (2007) menar också att
forskningscirkeln är en utmärkt arena för att kombinera den
erfarenhetskunskap som praktikerna har och är rotade i, med
forskarnas vetenskapliga kunskap. Formens betydelse för hur
studierna utformas, från planeringen till genomförande, analys
och tolkningar är av största betydelse för hur resultatet presenteras
och blir bemött. I vårt fall har det varit särskilt intressant
att fem cirklar arbetat utifrån samma tema, men applicerat detta
på olika studieobjekt. Det har varit grunden för givande seminarier
och diskussioner mellan cirkelledarna och mellan cirklarna
där det aldrig varit långt till en självkritisk hållning i fråga om
kön och könsmaktsstrukturer. Öppenhet har präglat samarbetet
som också kännetecknats av inlevelse och intresse för varandras
studier.
Som sagt, cirklarna har fungerat bra, men vi kan konstatera
att förutsättningarna har varierat, vilket haft stor betydelse för
studiernas genomförande. I bästa fall utfaller forskningscirkeln
som en potential för förändring, men det kräver vissa förutsättningar
som nämnts på annan plats – men som tål att upprepas.
Deltagarna och cirkelledarna behöver avsatt tid för cirkelarbetet
– tid för att studera litteratur och planering av studien och tid för
reflektion och förstås tid för att kunna delta i cirkelns sammankomster.
Det är också nödvändigt att rekryteringen till cirkeln
utgår från deltagarnas egna önskemål och att inte någon ”tvingas”
att medverka. Det är också en fördel om det ges möjligheter till
kontinuerliga samtal på arbetsplatsen, dels för att förmedla cirkelarbetets
innehåll och dels för att ifrågasätta olika aspekter av de
arbetsuppgifter som aktualiserats i diskussionerna i cirkeln. Återkopplingen
behöver sanktioneras av arbetsledare som också bör
delta i samtalen. Detta är i korthet erfarenheter som framkommit
under arbetets gång (se även kapitel 6). Slutligen, ”Man tänker så
bra tillsammans” sa en av reflektörerna – och den andre sa
”Olika kunskapsformer kan bli en sprängkraft som kan leda till
förändring”. Vi instämmer!
94