Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

utsagor som stuckit ut från de dominerande diskurserna kring
fältarbete, som någon utan vår bakgrund kanske inte lagt märke
till.
I vår analys har vi fokuserat på att undersöka hur de intervjuade
resonerar och vilka diskurser som gör sig gällande under
de olika frågeområdena. Det har inte varit vår intention att
studera de intervjuades faktiska verksamhet. Vi har endast varit
intresserade av att analysera hur de intervjuade talar om sin målgrupp
och verksamhet och i vilka sammanhang de förhåller sig
till kön eller genus. Vi har i intervjuerna och analysen varit inspirerade
av socialkonstruktivistiska, diskursiva och poststrukturalistiska
teorier och vi vill fokusera på komplexitet, riktningar och
nyanser.
Diskurser
Med diskurs menas det som tänks, sägs och skrivs i ett visst
sammanhang, här det sociala fältarbetet. De regler och tankemönster
som formar diskurserna bestämmer maktförhållande,
det vill säga vad som kan sägas och vem som kan säga det. En
diskurs blir dominerande när den normaliseras (Johansson,
2006). I intervjuerna kommer vi att försöka tydliggöra vilka
köns-/genusdiskurser som gör sig rådande i olika delar av de
intervjuades resonemang kring fältarbetets målgrupp och verksamhet.
Resultat
Fälttradition
De intervjuade förhåller sig genom hela intervjuerna till en stark
tradition kring vad fältarbete innebär för dem. Kärnan i denna
tradition är, enligt de intervjuade, att fältarbete tar sin utgångspunkt
i det uppsökande arbetet i offentliga miljöer på kvällstid.
De offentliga miljöerna, arenan, innefattar enligt denna tradition
gator och torg samt fritidsgårdar. Traditionen bjuder att fältarbetaren
söker upp och skapar relationer med ungdomar som
”hänger” eller ”driver omkring” på denna arena. Det är dessa
168