Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

uppnå en mer medveten syn på frågor kring kön och hur dessa
avspeglar sig i värderingar och bedömningar.
Föräldrars omsorgsförmåga i fokus
Inom forskningscirkeln har man en föreställning om att
socialsekreterares bedömningar i barnavårdsutredningar kanske
inte skiljer sig från vad Maria Eriksson (2004) kommit fram till i
sin undersökning av de som arbetar inom familjerätten. Eriksson
visar att det finns ett krav på mödrar att de skall ta huvudansvaret
för sina barn. Deltagarna undrar om det inte förhåller
sig på samma sätt i de utredningar som man själv utför i sitt
dagliga arbete och var därför eniga om att undersöka hur det
förhåller sig inom Individ och familjeomsorgen i Uppsala. I
myndighetsgruppens barnavårdsutredningar utgår man från
verksamhetssystemet BBIC, Barns Behov i Centrum.
För de som arbetar med gruppverksamhet på Trappan fanns
från början en önskan om att ta reda på hur könsfördelningen i
de olika ålderskategorierna ser ut. I grupperna på låg och mellanstadienivå
finns en majoritet av pojkar, medan grupperna i högstadiet
och äldre domineras av flickor. Personalen på Trappan
vill undersöka varför det är så här och vilka förändringsmöjligheter
som kan urskiljas.
Deltagarna i forskningscirkeln har haft många olika frågor
som de vill forska om, men enats om två olika undersökningar.
De två grupperna/delstudierna benämns som Myndighetsgruppen
respektive Trappan.
Myndighetsgruppen
Syfte
Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens syn på
mödrars respektive fäders omsorgsförmåga utifrån ett könsperspektiv,
så som den beskrivs i utredningar.
263