Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

(a.a., 2008) som ger en utmärkt definition av fältarbetet står att
läsa
För att förstå ungdomar och de möjligheter och svårigheter det
innebär att växa upp i dag krävs bl.a. kunskaper i socialisationsteori,
utvecklingspsykologi, samtalsmetodik och grupprocesser och ungdomskulturer.
Det sexsidiga dokumentet nämner emellertid inte någonting om
vikten av könsmedvetna tolkningsramar i fältarbetet. En positiv
tolkning av detta skulle kunna vara att det implicit ingår i de
uppräknade kompetensområdena ovan – men samtidigt är det
troligt att arbetet skulle vinna på ett explicit uttryckt könsperspektiv.
Till ledning för fältarbetarna och till gagn för flickorna
och pojkarna.
Projektet har visat på en möjlig vidareutveckling av arbetet
genom att uppmärksamma de könade mönster som förekommer,
vilka kräver självreflektion och observans hos de socialarbetare
som finns i ungdomarnas miljöer. En av studierna avslutas med
konstaterandet att frågorna om genus och vilka målgrupper man
riktar sig mot, måste ständigt hållas aktuella och alltid finnas på
dagordningen.
Förskola, skola och fritidshem
Pedagoger har en nyckelroll i såväl förskola som skola och
fritidshem, det är en roll som förknippas med barnets identitetsutveckling
där könsaspekter har sin givna plats. Det är inte svårt
att se deras arbete som en viktig aspekt av socialt arbete med
barn och unga, i synnerhet med tanke på deras kontinuerliga
kontakter med barnen och inverkan på deras utveckling som
individer i ett föränderligt samhälle.
Det finns olika styrdokument för pedagogernas arbete, läroplaner
och jämställdhetsplaner, en del har även handlingsplaner
som utformas så att de ska främja jämställdheten mellan flickor
och pojkar. Deltagarna i projektet är genuspedagoger och en av
dem talar om sitt arbete som gränsöverskridande – att sudda ut
gränserna mellan det manliga och kvinnliga och ge barnen
60