Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

More documents

Recommendations

Info

Totalt i undersökningen fann vi 194 omdömen om mödrar varav 100 är positiva. 133 omdömen ges omkring fäder varav 66 är positiva beskrivningar. Trots att urvalet mödrar och fäder är relativt jämnt fördelat, är <strong>skillnad</strong>en stor vad gäller information om respektive kön. En orsak kan vara att fler barn bor hos modern än hos fadern. Socialsekretare träffar därigenom modern mer, vilket reflekteras i beskrivningarna. Åtta mödrar har enskild vårdnad, i två av dessa utredningar finns ingen beskrivning av fadern och ingen kontakt. Flera utredningar beskriver fadern med få ord oftast i negativa omdömen som svartsjuk, aggressiv, oberäknelig. Det finns en övervikt av anmälningar utifrån våldsproblematik mot modern som säkert kan ut<strong>göra</strong> en orsak till beskrivningen. Det finns fäder som beskrivs både i negativa och positiva termer. De kan ha utövat våld mot barnens moder, men ändå tillskrivas positiva egenskaper som fäder. När vi kategoriserar ovanstående omdömen i tabellen utifrån BBIC:s föräldraförmågor (grundläggande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans, vägledning och gränssättning samt stabilitet) finner vi att ”positiva mödrar” får omdömen när det gäller känslomässig tillgänglighet i hög utsträckning och därefter med omdömen som betecknar grundläggande omsorg. ”Positiva fäder” beskrivs däremot i första hand med omdömen som gäller grundläggande omsorg och därefter med omdömen som betecknar känslomässig tillgänglighet. ”Negativa mödrar” beskrivs i första hand med omdömen som gäller brister i grundläggande omsorg samt stabilitet. ”Negativa fäder” beskrivs i första hand med omdömen som gäller säkerhet och därefter omdömen som gäller grundläggande omsorg. 267
Till största delen handlar beskrivningarna om ohälsa hos föräldern. Mödrarna beskrivs utförligare än fäderna Behöver mycket stöd som förälder Deprimerad Orolig Mimiklös Mår dåligt, förtvivlad Isolerad Trött Hjärtinfarkt Känner sig dålig Fd missbrukare Mår dåligt Medberoende Känner sig värdelös Självmordstankar Osäker Mådde psykiskt dåligt Mår inte bra Orkar inte med Det finns elva mödrar som beskrivs ha psykisk ohälsa men enbart två fäder med samma beskrivning. I forskningscirkeln fanns funderingar om det kan bero på att man inom psykiatrin och andra samarbetspartners anser det allvarligare när en mamma har psykisk ohälsa än när en pappa har det. Är det föreställningen om kön som ser mamma som huvudansvarig för barnets välbefinnande och som därmed föranleder fler anmälningar till socialtjänsten vid deras psykiska ohälsa? Vi reflekterar kring de fall där pappan tar sitt föräldraansvar, vilket bedöms som mycket positivt och beskrivs som, huvudansvar, kompensera (mamman) mer ansvar, god kontakt. Annars är det omdömen som ofta i utredningen tillskrivs mödrar. Om fadern fallerar syns det inte på samma sätt som i beskrivningen av mödrarna. Mödrar som är utsatta för våld beskrivs i termer av oförmögen att skydda barnet mot våld, ej förmåga att skydda barnet mot föräldrarnas 268
Page 1 and 2:
Att göra skillnad -könsperspektiv
Page 3 and 4:
Att göra skillnad - könsperspekti
Page 5 and 6:
nor och män. Det handlade också o
Page 7 and 8:
Göteborgsregionen: Omedvetet bemö
Page 10 and 11:
Sammanfattning Stiftelsen Allmänna
Page 12:
Del I
Page 15 and 16:
Den gemensamma delen i projektet ha
Page 17 and 18:
föreställningar och som får fäs
Page 19 and 20:
Under två dagar i april 2008 på S
Page 21 and 22:
använda textanalyser av utredninga
Page 23 and 24:
• Hur förhåller sig socialarbet
Page 25 and 26:
Hilte, 2005, Kerstin Hamreby, 2004,
Page 27 and 28:
eget och andras arbete utifrån fö
Page 29 and 30:
vital del av den moderna feminismen
Page 31 and 32:
hon anser är felaktigt. Som ett ex
Page 33 and 34:
studier om deras beteende och de pr
Page 35 and 36:
underkastelse och där mäns sexuel
Page 37 and 38:
Den här referensramen tjänade som
Page 39 and 40:
ningar, bedömningar och bemötande
Page 41 and 42:
intresse vilket, liksom hos pojkar,
Page 43 and 44:
nas text och som speglar utredarens
Page 45 and 46:
Slutsatser från Dalarnas forskning
Page 48 and 49:
Kapitel 5. Att göra kön - att gö
Page 50 and 51:
ande synsätt på kön, de fördjup
Page 52 and 53:
Det är så här med åren att man
Page 54 and 55:
De ska framför allt ge nämnden et
Page 56 and 57:
som finns i dessa sammanhang). Flic
Page 58 and 59:
samheter inom socialtjänsten. Utre
Page 60 and 61:
icke-aggressiva kan innebära skolk
Page 62 and 63:
möjligheter till nya erfarenheter
Page 64 and 65:
mödrar respektive fäder bemötta
Page 66 and 67:
moderskap och det senmoderna reflex
Page 68 and 69:
deras familjer. Förhoppningsvis ko
Page 70:
Del II
Page 73 and 74:
och sätta in frågor i större sam
Page 75 and 76:
för den vidare kunskapsutvecklinge
Page 77 and 78:
cirkeln. Premisserna för rekryteri
Page 79 and 80:
uttryckas som att de är asymmetris
Page 81 and 82:
därmed fört fram behovet av en ö
Page 83 and 84:
könsnormer, som ofta är komplemen
Page 85 and 86:
ningscirklar är också ett övergr
Page 87 and 88:
Dalarnas forskningsråd I Dalarna h
Page 89 and 90:
En av cirkelledarna, som är forska
Page 92 and 93:
Kapitel 9. Från åsikt till insikt
Page 94 and 95:
istått med struktur och forsknings
Page 96 and 97:
Referenslitteratur Allmänna Barnhu
Page 98:
Skeggs, Beverley (1999) Att bli res
Page 102:
Genus, skillnad & makt sett genom e
Page 105 and 106:
3. Övning - Fråga kollegor i enk
Page 107 and 108:
utifrån en förståelse av genus s
Page 109 and 110:
cirkelträffar. Varje deltagare pre
Page 111 and 112:
Den självreflekterande processen I
Page 113 and 114:
klaras med genus. Andra blev nyfikn
Page 115 and 116:
114 kompisar eller har en sexuell r
Page 117 and 118:
delade erfarenheter på grund av sa
Page 119 and 120:
eller kvinna än en pojke/man. Är
Page 121 and 122:
Deltagarna beskrev cirkelarbetet so
Page 123 and 124:
• Ifrågasätta mer i vardagliga
Page 125 and 126:
• Testa att lyssna på ett annat
Page 127 and 128:
7. Övning - intervjua klienter Fö
Page 130:
”Omedvetet bemötande?” - genus
Page 133 and 134:
132 Resultat ......................
Page 135 and 136:
134 våra jobbarenor med hjälp av
Page 137 and 138:
en risk för stereotypt könsperspe
Page 139 and 140:
Delstudiernas resultat Delstudie 1
Page 141 and 142:
I många av de svar och kommentarer
Page 143 and 144:
Uppmuntrar ni pojkar och flickor at
Page 145 and 146:
åde pojkar och flickor. Det finns,
Page 147 and 148:
Delstudie 2 Hur bemöter du flickor
Page 149 and 150:
En annan respondent betonar att hon
Page 151 and 152:
niteten är intimt förknippad med
Page 153 and 154:
spegling av samhället kan man vara
Page 155 and 156:
fråga eleverna på vilket sätt de
Page 157 and 158:
Att andra är starkare än jag 4 %
Page 159 and 160:
konstatera att i år 6-9 är det en
Page 161 and 162:
på dem. Det blev tydligt för oss,
Page 163 and 164:
162 att jag är kvinna. Könet har
Page 165 and 166:
164 Humor, tydlighet och kontinuite
Page 167 and 168:
arenor för att hitta tjejerna? Är
Page 169 and 170:
utsagor som stuckit ut från de dom
Page 171 and 172:
Vi kan även se att denna kluvenhet
Page 173 and 174:
ser dock inget problem i att manlig
Page 175 and 176:
se att de olika diskurserna kring k
Page 177 and 178:
Delstudie 6 Föräldrarnas, papporn
Page 179 and 180:
ingar/förväntningar i hur vi ser
Page 181 and 182:
liserbart. Socionomer representerar
Page 183 and 184:
Referenslitteratur Ander, Birgitta
Page 186:
Resa i ett könat landskap Fokus Ka
Page 189 and 190:
Vad är visionen och målet?.......
Page 191 and 192:
angelägna om att arbetet i cirkeln
Page 193 and 194:
texter, i det här fallet LVU 5 -ut
Page 195 and 196:
från 2005 eller senare. Vidare har
Page 197 and 198:
Reflektion/Läroprocess ”Vi läst
Page 199 and 200:
från det rum där utredningarnas l
Page 201 and 202:
Låt oss efter klargörandena ovan
Page 203 and 204:
Betydelsen av sex Vi överraskas d
Page 205 and 206:
Detta mönster, att tjejers sexuali
Page 207 and 208:
Just nu känner jag mig väldigt me
Page 209 and 210:
Begreppet gränssättning tycker vi
Page 211 and 212:
Någon socialsekreterare uttryckte
Page 213 and 214:
kön men också t.ex. klass, etnici
Page 215 and 216:
Reflektion/Läroprocess ”Jag har
Page 217 and 218: Reflektion/Läroprocess ”Jag har
Page 219 and 220: Vad är visionen och målet? Vad ä
Page 221 and 222: foglighet och omoralisk. Killarna
Page 223 and 224: Foucault, Michel (2002). Sexualitet
Page 225 and 226: Bilaga Det analytiska temat familj:
Page 227 and 228: Neutrala/komplexa i värde? Sympati
Page 230: Förälder på lika villkor - för
Page 234 and 235: Inledning Bakgrund En infallsvinkel
Page 236 and 237: kommun gjordes urvalet på ett medv
Page 238 and 239: Begreppsdefinitioner och centrala b
Page 240 and 241: föräldrarna ska få olika ”verk
Page 242 and 243: via socialpolitiska intentioner ang
Page 244 and 245: lande och stödjande insatser i fö
Page 246 and 247: inga brister hos någon av föräld
Page 248 and 249: också att socialtjänstens arbete
Page 250 and 251: ister i omsorgen medan fäderna är
Page 252 and 253: Johansson, Helena (2006) Brist på
Page 254: Tabell för att systematiskt urskil
Page 258 and 259: Sammanfattning.....................
Page 260 and 261: Sammanfattning Individ- och familje
Page 262 and 263: seminarier försöker vi i denna ar
Page 264 and 265: uppnå en mer medveten syn på frå
Page 266 and 267: Med vilka glasögon ser socialtjän
Page 270 and 271: konflikter. Det förekommer endast
Page 272 and 273: Etiskt förhållningssätt Diskussi
Page 274 and 275: eroendeproblematik. I de äldsta gr
Page 276 and 277: gemensam vårdnad behöver vi pappa
Page 278 and 279: upp till socialtjänstens och samh
Page 280 and 281: modern vid separation, trots gemens
Page 282 and 283: Läroprocessen Vid första träffen
Page 284 and 285: kontorsrum i Uppsala och vara socia
Page 286: I Barnhusets serie har tidigare utg
show all

Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?