Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

deras familjer. Förhoppningsvis kommer den nyvunna kunskapen
också att spridas som ringar på vattnet till kollegor och ut
i organisationerna. Alla behöver vi arbeta med de djupt inrotade
samhällsdiskurserna och se till individen i stället för till könet –
och minska avståndet mellan retorik och praktik.
Har projektets frågeställningar besvarats?
Frågan huruvida föreställningar om flickor och pojkar är
könsbestämda har besvarats med ett bestämt Ja. Detta har visat
sig på flera olika sätt, som alla finns beskrivna i boken, egentligen
på flera ställen eftersom det är en slutsats som alla
studierna har framhållit och ofta överraskats av. Konsekvenserna
skildras till exempel i skolsammanhang där pojkarna får mer
uppmärksamhet, liksom de får av fältarbetarna. Flickorna bedöms
efter en tolkningsmatris med psykologiska förtecken och
riskerar därmed att bli underordnade normen som i regel är
manlig. I samtliga studier finner vi exempel på schablonmässiga
könade kategoriseringar av kvinnligt och manligt.
Frågan om socialarbetares förhållningssätt till flickor och
pojkar menar vi också har besvarats. Det är tydligt att sociala
konstruktioner där flickor och pojkar identifieras och bedöms
utifrån könsbestämda normer och moraliska föreställningar om
kön, fortfarande är vedertaget i det sociala arbete som projektet
granskat. De könsbundna föreställningarna är seglivade och
inverkar på det sociala arbetets praktik – där flickor och pojkar
bedöms och behandlas utifrån kön och inte utifrån sina villkor
och egenskaper. Det här tycks vara ett förhållningssätt som finns
inbyggt i bemötandet, inte endast i historisk tid utan även i nutid.
Risken är att det sociala arbetet med barn och unga skapar och
återskapar flickorna och pojkarna som könade identiteter.
När det gäller den tredje frågan kan vi inte presentera konkreta
resultat, eftersom inte någon av studierna har gjort en konsekvensanalys.
Däremot är det, med ledning av projektet, inte
svårt att skönja konsekvenserna av arbetet där könsperspektiv –
och intersektionalitet – mest lyser med sin frånvaro. De reflektioner
som samtliga studier har dokumenterat talar också ett
tydligt språk, man blir överraskad när man upptäckt hur kön
görs – och hur skillnad görs – och vilka tänkbara följder detta får
för flickor och pojkar och deras familjer. Om de biologiska
67