Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

fråga eleverna på vilket sätt de tycker att lärarna bemöter flickor
och pojkar lika respektive olika? Maria Hedlin (2006) skriver i sin
bok Jämställdhet – en del av skolans värdegrund att pojkars och
flickors aktiviteter uppfattas olika, av såväl lärare som elever.
Observationer från klassrumsforskning visar att när pojkar dominerar
under lektionen så upplevs det som om att könsfördelningen
är jämn och ”normal”. Först när pojkdominansen blir
extrem uppfattas det som om pojkarna dominerar. Lektioner där
pojkar och flickor får lika stort utrymme upplevs som flickdominanta.
Ett sätt att försöka komma åt hur det förhåller sig är
att filma eller observera med observationsprotokoll (Hedlin,
2006, s. 62).
Det faktum att vi alla, både män/kvinnor och flickor/pojkar,
är en del av genussystemet gör att vi har svårt att se ojämställdheten.
Inte enbart genom det vi säger utan också mer
subtilt genom leenden, blickar, kroppshållning, mimik och röstläge.
Detta är något som Britta Olofsson (2007) tar upp i sin bok
Modiga prinsessor och ömsinta killar. För att få en bild av hur det
faktiskt förhåller sig med jämställdheten på skolorna skulle vi
kunna komplettera elevernas svar med observationer.
Svaleryd (2004) har i sin bok Genuspedagogik tagit fram ett
antal frågor som kan underlätta vid analysen av genusobservationerna.
Här följer några av dessa frågor:
• Hur ser kontaktmönstret ut med avseende på tid, uppmärksamhet,
kvalitet, antal frågor m.m.?
• Vilka elever möter ögon- och/eller kroppskontakt?
• Hur är eleverna placerade? Vilken är den pedagogiska tanken
bakom placeringen?
• Vilka är agenter kontra åskådare (aktiva eller passiva)?
• Vilka möter uppskattning respektive kritik?
• Vilken är väntetiden vid handuppräckning för olika elever?
Hur länge får högljudda respektive elever vänta?
• Vilka elever rör sig i klassrummet och vilka uppsöker ofta
pedagogen?
Till samtliga frågor kan man lägga frågan är det någon skillnad
mellan flickor och pojkar? (Svaleryd, 2004, s. 49)
154