Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

ställningar om flickors och pojkars kön och egenskaper kommer
till uttryck i texterna? Vilka begrepp används i fråga om mödrars
och fäders omsorgsförmåga? Vilka föreställningar om moderskap
och faderskap speglar texten i utredningarna? Är föräldrastödet
könsmedvetet? I Kalmar har deltagarna även konstruerat
två typfall (utan att ange kön på de personer som nämns) som
man tagit tillbaka till respektive arbetsgrupp för att utgöra underlag
för samtal om hur man tänker kring flickor, pojkar, mödrar
och fäder, kön och sexualitet.
I Göteborgsstudien som innehåller sex delstudier har empirin
hämtats från flera områden som socialt fältarbete, Barn- och
ungdomspsykiatrin (BUP), förskola, skola och fritidverksamhet.
Delstudien om BUP ägnas också åt föräldrarna, om mödrars och
fäders roller i förhållande till barnen. I de två delstudierna som
handlar om fältarbete finns dels frågeställningar om fältarbetarens
kön har någon betydelse för de flickor och pojkar man
möter, dels frågor om flickors och pojkars aktiva kontaktsökande
med fältarbetarna. Delstudierna om skolan utgår från jämställdhetsfrågor
och undersöker bland annat flickors och pojkars
skolarbete, syn på lärares bemötande, jämställdhet, mobbning,
fritidsaktiviteter samt lärares bemötande av flickor och pojkar
när det uppstår konflikter och om lärarna anser att flickor och
pojkar ges lika mycket utrymme i klassrummet.
I Stockholmsstudien har deltagarna i huvudsak använt sig
själva som ”empiri”, med andra ord har man undersökt hur man
gör kön i sitt eget arbete gentemot kollegor, barn och föräldrar.
Tonvikten är således på socialarbetarrollen och hur kön görs i
tolkningar, bedömningar och bemötande i den sociala barnavården.
Könsperspektivet eller det könade tänkandet i studierna har i
hög grad uppträtt i termer av bemötande, föreställningar och förhållningssätt
ur ett könsperspektiv, moral och värderingar, normativitet och
sexualitet samt hur kön görs och vilka konsekvenser detta får för det sociala
arbetet. I bokens Del II framgår hur den ”självreflekterande könsteoretiska
resan” satt spår i deltagarna, som berättar om att de
blivit alltmer könsmedvetna, något som sannolikt kommer att
påverka deras framtida förhållningssätt i arbetet med barn och
unga. Studierna har därmed ersatt ett allmänt och icke-reflekte-
48