Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

eller kvinna än en pojke/man. Är de dessutom mödrar bryter de
mot normen för hur ett moderskap ska se ut. Mödrar som inte
klarar av att ”modra” blir märkta för livet (jfr Holm, 1993). För
missbrukande män kom frågan om föräldraskap ofta inte ens på
tal.
En annan reflektion i gruppen var att socialarbetare oftare
uppmuntrar och bekräftar pappor i sitt föräldraskap. Till exempel
genom att en missbrukande pappa får besöka sina barn i
fosterhem medan en missbrukande mamma inte lika självklart
får denna möjlighet.
Pojkar mer intressanta
Deltagarna blev varse om att de var mer nyfikna på pojkars
situation, vilket bidrog till ett mer utforskande förhållningssätt.
Medan flickornas behov inte utforskades på samman nyfikna
sätt utan där blev det tydligt hur de ofta utgick ifrån ”hur det
brukar förhålla sig”. Konsekvensen av detta blev att de hade
olika mycket information om pojkars och flickors livssituation,
vilket påverkade vilka insatser som sattes in. Innan cirkeln var de
övertygade om att en ungdoms åtgärdspaket utgick ifrån individuella
och medvetna val, men i backspegel blev det tydligt att de
har gett mindre stöd till flickor.
Så lätt att återskapa skillnad
Men även när deltagarna arbetade utifrån en genusmedveten
tolkningsram kunde genus som skillnad återskapas. Följande
resonemang tydliggör hur komplext det är att arbeta efter en
genusmedveten strategi:
Hon (som intervjuaren hade haft kontakt med under flera år) sa att
när jag pratar så mycket om att de inte ska utsätta sig för destruktiva
relationer, att våga säga nej, att göra egna val osv. så blev det
som om jag anser att de är utsatta människor. Hon sa att i och för
sig har de levt ett liv där de utsatt sig för risker men genom att jag
visar på dessa risker och ”faror” om och om igen så blir det som
om de alltid kommer att vara svaga och utsatta. Att jag ser dem
som presumtiva offer. På så sätt återskapar jag verkligen genus som
skillnad, där flickor är svagare och mer utsatta än killar. Jag tolkar
118