Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

mödrar respektive fäder bemötta av kuratorerna – hur ser bilden
av ett könstänkande ut?
Inte överraskande visar det sig att kuratorerna, trots att de
anser att de reflekterar kring könsperspektiv, har sin utgångspunkt
i mödrars betydelse i barns liv. De reagerar mer om
modern inte deltar i behandlingen än om fadern uteblir och man
ser modern som den som har ansvaret för det mesta som rör
barnens vardag och uppfostran. Men det finns också någon som
menar att hon bemöter föräldrarna utifrån ett individperspektiv
och inte utifrån kön. Det är emellertid oftast mödrarna som kontaktar
BUP och mestadels också de som har den kontinuerliga
kontakten med kuratorerna. Studien visar hur moderskapet
fortfarande är den norm som vägleder kuratorernas arbete med
barn och föräldrar.
Inom BUP pågår ett värdegrundsarbete och förhoppningen
som uttalas i studien är att denna ska uppmärksamma det
utbildningsbehov som är påtagligt när det gäller könsperspektiv
på arbetet med barn och deras familjer. Man önskar en ökad
medvetenhet genom att granska arbetet och diskutera hur man
tänker kring kön och gör skillnad i arbetet med mödrar och
fäder.
Gemensamma mönster och föreställningar
Den uppmärksamma läsaren har naturligtvis redan identifierat de
återkommande mönster som finns i studiernas resultat. Det
finns många likheter i de olika studierna som ändå arbetat oberoende
av varandra. Vi lever alla i könade strukturer och det har
blivit tydliggjort för projektets deltagare och i de reflektioner och
resultat som redovisas. Det som är särskilt uppenbart är de
könsmaktstrukturer som gör sig gällande i alla studierna.
Fortfarande är det stor skillnad i bemötandet av flickor
respektive pojkar, vilket är ett genomgående mönster i projektet.
Flickor, liksom kvinnor/mödrar psykologiseras på ett sätt som
är främmande när det gäller pojkar. Flickor, liksom mödrar, görs
ansvariga för sina och andras handlingar medan pojkar och fäder
tycks vara ansvarsbefriade. Detta framträder till exempel när det
63