Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

More documents

Recommendations

Info

inga brister hos någon av föräldrarna, däremot hos barnet/ungdomen. I vår undersökning tittade vi även på antalet fäder som exkluderats i barnavårdsutredningarna. I tabell 2 redovisar vi resultatet av detta utifrån respektive kommun. Gagnef 4 Orsa 3 Säter 4 Vansbro 1 Total 12 I tabell 2 framträder en bild som kan ge en förklaring till varför fädernas omsorgsbrister bara dokumenterades i hälften av utredningarna. Ovanstående tabell visar att det bara är hälften av fäderna som deltagit i de genomgångna barnavårdsutredningar. Det är med andra ord i hälften av våra genomgånga barnavårdsutredningar som fädernas omsorgsförmåga inte har utretts. Socialtjänstens dokumenterade anledning till att fäderna inte deltagit har varit skiftande och nedan ges några exempel på varför fäderna ej deltagit. • Fadern hade inga problem • Ej tillgänglig (utomlands) • Ingen kontakt/inget intresse • Deltar ej i utredning på grund av eget missbruk/misstänkt misshandel • Nekad närvaro på lösa grunder • Accepterad frånvaro på grund av eget dåligt mående • Fadern har aldrig funnits med i bilden • inga krav på fadern • Ej utrett fadern på grund av att det ej finns någon kontakt med barnet • Fadern håller ej kontakten 245
Socialtjänstens föräldrastöd När socialtjänsten omhändertar ett barn uteblir ofta stödet till de biologiska föräldrarna. Både i det kritiska moment av barnavårdsarbetet när placeringen av barnet sker, då föräldrarna befinner sig i kris, och i ett längre perspektiv för att föräldrarna ska kunna utveckla sitt föräldraskap (Messing & Nyman, 2006). Vår erfarenhet är att när det erbjuds stöd ges detta i huvudsak till barnens mödrar. Fäderna är, precis som i de sociala barnavårdsutredningarna, ofta frånvarande. Trots att stödet i dessa delar uteblir visar länsstyrelsernas granskningsrapport, Socialtjänsten och barnen (2008), att när barnet väl är placerat arbetar socialtjänsten aktivt för att möjlig<strong>göra</strong> barnens umgänge med föräldrarna. Flertalet barn har kontakt med sina föräldrar och ibland även med andra anhöriga. Men det framkommer också att det inte är helt oproblematiskt. Uppgjorda umgängesplaner är ofta svåra att genomföra. Kontakten mellan familjehem och biologiska föräldrar kan vara konfliktfylld och föräldrarna kan ofta ha en egen besvärlig livssituation vilket gör att de kan vara svåra att nå och hålla kontakten med. Kunskapen om vilket stöd föräldrar till barn som är placerade behöver och hur det ska utformas är begränsat. I ett projekt (Höjer, 2007) har samarbetet mellan föräldrar och socialtjänsten i ett antal kommuner gett underlag för att öka denna kunskap. Höjer hänvisar till en studie där mödrar, fostermödrar och socialarbetare har intervjuats. Nästintill samtliga mödrar uttryckte känslor av sorg, depression och trauma till följd av att barnen omhändertagits. Mödrarna framhöll också känslor av hopplöshet och fientlighet gentemot socialtjänsten. De känslomässiga reaktioner som mödrarna visade, då de separerade från barnen, uppmärksammades inte av fostermödrar och socialarbetare. Socialarbetarna trodde inte att mödrarnas känslor kring separationen påverkade kvaliteten på umgänget. Även i de fall då socialarbetarna var medvetna om mödrarnas krisreaktioner var det få som egentligen tillmätte dem tillräcklig betydelse. Inte heller barnens känslor uppmärksammades av alla. Flera studier visar att upprätthållna kontakter mellan föräldrar och barn har en gynnsam inverkan på placerade barns utveckling och visar 246
Page 1 and 2:
Att göra skillnad -könsperspektiv
Page 3 and 4:
Att göra skillnad - könsperspekti
Page 5 and 6:
nor och män. Det handlade också o
Page 7 and 8:
Göteborgsregionen: Omedvetet bemö
Page 10 and 11:
Sammanfattning Stiftelsen Allmänna
Page 12:
Del I
Page 15 and 16:
Den gemensamma delen i projektet ha
Page 17 and 18:
föreställningar och som får fäs
Page 19 and 20:
Under två dagar i april 2008 på S
Page 21 and 22:
använda textanalyser av utredninga
Page 23 and 24:
• Hur förhåller sig socialarbet
Page 25 and 26:
Hilte, 2005, Kerstin Hamreby, 2004,
Page 27 and 28:
eget och andras arbete utifrån fö
Page 29 and 30:
vital del av den moderna feminismen
Page 31 and 32:
hon anser är felaktigt. Som ett ex
Page 33 and 34:
studier om deras beteende och de pr
Page 35 and 36:
underkastelse och där mäns sexuel
Page 37 and 38:
Den här referensramen tjänade som
Page 39 and 40:
ningar, bedömningar och bemötande
Page 41 and 42:
intresse vilket, liksom hos pojkar,
Page 43 and 44:
nas text och som speglar utredarens
Page 45 and 46:
Slutsatser från Dalarnas forskning
Page 48 and 49:
Kapitel 5. Att göra kön - att gö
Page 50 and 51:
ande synsätt på kön, de fördjup
Page 52 and 53:
Det är så här med åren att man
Page 54 and 55:
De ska framför allt ge nämnden et
Page 56 and 57:
som finns i dessa sammanhang). Flic
Page 58 and 59:
samheter inom socialtjänsten. Utre
Page 60 and 61:
icke-aggressiva kan innebära skolk
Page 62 and 63:
möjligheter till nya erfarenheter
Page 64 and 65:
mödrar respektive fäder bemötta
Page 66 and 67:
moderskap och det senmoderna reflex
Page 68 and 69:
deras familjer. Förhoppningsvis ko
Page 70:
Del II
Page 73 and 74:
och sätta in frågor i större sam
Page 75 and 76:
för den vidare kunskapsutvecklinge
Page 77 and 78:
cirkeln. Premisserna för rekryteri
Page 79 and 80:
uttryckas som att de är asymmetris
Page 81 and 82:
därmed fört fram behovet av en ö
Page 83 and 84:
könsnormer, som ofta är komplemen
Page 85 and 86:
ningscirklar är också ett övergr
Page 87 and 88:
Dalarnas forskningsråd I Dalarna h
Page 89 and 90:
En av cirkelledarna, som är forska
Page 92 and 93:
Kapitel 9. Från åsikt till insikt
Page 94 and 95:
istått med struktur och forsknings
Page 96 and 97:
Referenslitteratur Allmänna Barnhu
Page 98:
Skeggs, Beverley (1999) Att bli res
Page 102:
Genus, skillnad & makt sett genom e
Page 105 and 106:
3. Övning - Fråga kollegor i enk
Page 107 and 108:
utifrån en förståelse av genus s
Page 109 and 110:
cirkelträffar. Varje deltagare pre
Page 111 and 112:
Den självreflekterande processen I
Page 113 and 114:
klaras med genus. Andra blev nyfikn
Page 115 and 116:
114 kompisar eller har en sexuell r
Page 117 and 118:
delade erfarenheter på grund av sa
Page 119 and 120:
eller kvinna än en pojke/man. Är
Page 121 and 122:
Deltagarna beskrev cirkelarbetet so
Page 123 and 124:
• Ifrågasätta mer i vardagliga
Page 125 and 126:
• Testa att lyssna på ett annat
Page 127 and 128:
7. Övning - intervjua klienter Fö
Page 130:
”Omedvetet bemötande?” - genus
Page 133 and 134:
132 Resultat ......................
Page 135 and 136:
134 våra jobbarenor med hjälp av
Page 137 and 138:
en risk för stereotypt könsperspe
Page 139 and 140:
Delstudiernas resultat Delstudie 1
Page 141 and 142:
I många av de svar och kommentarer
Page 143 and 144:
Uppmuntrar ni pojkar och flickor at
Page 145 and 146:
åde pojkar och flickor. Det finns,
Page 147 and 148:
Delstudie 2 Hur bemöter du flickor
Page 149 and 150:
En annan respondent betonar att hon
Page 151 and 152:
niteten är intimt förknippad med
Page 153 and 154:
spegling av samhället kan man vara
Page 155 and 156:
fråga eleverna på vilket sätt de
Page 157 and 158:
Att andra är starkare än jag 4 %
Page 159 and 160:
konstatera att i år 6-9 är det en
Page 161 and 162:
på dem. Det blev tydligt för oss,
Page 163 and 164:
162 att jag är kvinna. Könet har
Page 165 and 166:
164 Humor, tydlighet och kontinuite
Page 167 and 168:
arenor för att hitta tjejerna? Är
Page 169 and 170:
utsagor som stuckit ut från de dom
Page 171 and 172:
Vi kan även se att denna kluvenhet
Page 173 and 174:
ser dock inget problem i att manlig
Page 175 and 176:
se att de olika diskurserna kring k
Page 177 and 178:
Delstudie 6 Föräldrarnas, papporn
Page 179 and 180:
ingar/förväntningar i hur vi ser
Page 181 and 182:
liserbart. Socionomer representerar
Page 183 and 184:
Referenslitteratur Ander, Birgitta
Page 186:
Resa i ett könat landskap Fokus Ka
Page 189 and 190:
Vad är visionen och målet?.......
Page 191 and 192:
angelägna om att arbetet i cirkeln
Page 193 and 194:
texter, i det här fallet LVU 5 -ut
Page 195 and 196: från 2005 eller senare. Vidare har
Page 197 and 198: Reflektion/Läroprocess ”Vi läst
Page 199 and 200: från det rum där utredningarnas l
Page 201 and 202: Låt oss efter klargörandena ovan
Page 203 and 204: Betydelsen av sex Vi överraskas d
Page 205 and 206: Detta mönster, att tjejers sexuali
Page 207 and 208: Just nu känner jag mig väldigt me
Page 209 and 210: Begreppet gränssättning tycker vi
Page 211 and 212: Någon socialsekreterare uttryckte
Page 213 and 214: kön men också t.ex. klass, etnici
Page 215 and 216: Reflektion/Läroprocess ”Jag har
Page 217 and 218: Reflektion/Läroprocess ”Jag har
Page 219 and 220: Vad är visionen och målet? Vad ä
Page 221 and 222: foglighet och omoralisk. Killarna
Page 223 and 224: Foucault, Michel (2002). Sexualitet
Page 225 and 226: Bilaga Det analytiska temat familj:
Page 227 and 228: Neutrala/komplexa i värde? Sympati
Page 230: Förälder på lika villkor - för
Page 234 and 235: Inledning Bakgrund En infallsvinkel
Page 236 and 237: kommun gjordes urvalet på ett medv
Page 238 and 239: Begreppsdefinitioner och centrala b
Page 240 and 241: föräldrarna ska få olika ”verk
Page 242 and 243: via socialpolitiska intentioner ang
Page 244 and 245: lande och stödjande insatser i fö
Page 248 and 249: också att socialtjänstens arbete
Page 250 and 251: ister i omsorgen medan fäderna är
Page 252 and 253: Johansson, Helena (2006) Brist på
Page 254: Tabell för att systematiskt urskil
Page 258 and 259: Sammanfattning.....................
Page 260 and 261: Sammanfattning Individ- och familje
Page 262 and 263: seminarier försöker vi i denna ar
Page 264 and 265: uppnå en mer medveten syn på frå
Page 266 and 267: Med vilka glasögon ser socialtjän
Page 268 and 269: Totalt i undersökningen fann vi 19
Page 270 and 271: konflikter. Det förekommer endast
Page 272 and 273: Etiskt förhållningssätt Diskussi
Page 274 and 275: eroendeproblematik. I de äldsta gr
Page 276 and 277: gemensam vårdnad behöver vi pappa
Page 278 and 279: upp till socialtjänstens och samh
Page 280 and 281: modern vid separation, trots gemens
Page 282 and 283: Läroprocessen Vid första träffen
Page 284 and 285: kontorsrum i Uppsala och vara socia
Page 286: I Barnhusets serie har tidigare utg
show all

Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?