Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

för socialarbetarna, med komplexa bedömningar och beslut.
Nestorn i socialt arbete och forskaren inom social barnavård,
Bengt Börjeson, reflekterar kring det sociala arbetets historia och
framtid i en nyutkommen bok Förstå socialt arbete (2008, s. 351)
och skriver
Att vara socialarbetare innebär att man ständigt konfronteras med
den oerhörda gåvan och den oerhörda bördan – att vara människa.
Socialarbetarens möten med människor – med barn, unga och
deras familjer, innebär inte sällan möten med människor som är
svåra att nå. Men, vill vi tillägga, det är grannlaga möten som
påkallar bedömningar utifrån en helhetssyn och i denna menar vi
att könsperspektivet har sin givna plats. Det här projektet vill
bidra med reflektioner kring könade möten mellan socialarbetarna
och de människor som de möter i sin professionella vardag.
Ramen för forskningscirklarnas arbete är i hög grad gemensam,
det som sedan har utkristalliserats som studiernas kärna
varierar – vilket också var intentionen när projektet startade. Det
som emellertid förenar innehållet i de olika studierna är att samtliga
belyser könade aspekter på socialt arbete med barn och
unga. Exempel på frågor som aktualiserats är; Hur ”talar” socialarbetare
om kön? Hur konstrueras kön i det sociala arbetet?
Olika problemområden har varit föremål för diskussion och
därmed också de professionella aktörernas sociala konstruktioner,
där flickor, pojkar, mödrar och fäder tillskrivs och identifieras
via föreställningar om kön och speciella – inte sällan
stereotypa – könade egenskaper. De könsbestämda normer som
ofta ligger till grund för det sociala arbetet riskerar att skymma
sikten för individen och hennes behov. Begreppet ”doing gender”
översätts numera med ”att göra kön” och det har blivit ett sätt
att tänka i cirklarna och samtidigt ett sätt att prata vidare om
jämställdhet. I det sociala arbetet med barn och ungdomar är
emellertid kön och jämställdhet ständigt knutet till makt,
normativitet och moral och inte minst till invanda slentrianmässiga
tolkningar av kön, som till exempel den kulturella metaforen
”den goda modern” – och de därpå följande förväntningarna
på henne. Projektet syftar till reflektioner kring dessa
företeelser. Studierna har på olika sätt valt att kritiskt granska sitt
25