Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
själva. En tolkning som görs i studien är att de små barnen uppmärksammas<br />
oftare utifrån sina behov av stöd när föräldrarna<br />
inte räcker till.<br />
Man visar i tabellform på hur könsfördelningen ser ut beroende<br />
på föräldrarnas problematik. Det visar sig att det i<br />
huvudsak är mödrarna som tar initiativ och söker hjälp, och<br />
följaktligen få fäder som är med barnet vid första besöket.<br />
Frånvaron av fäder överraskade personalgruppen och tolkas som<br />
synen på moderskapet kopplat till föräldraansvar är normativt<br />
och medför att man inte uppmärksammat fädernas brist på<br />
delaktighet.<br />
Studierna visar att i socialtjänstens barnavårdsutredningar är<br />
det traditionella föreställningar om kön och familj som framträder.<br />
Moderskapsnormen är förenad med ansvar och omsorg<br />
medan fadern ofta är marginaliserad. Man kan också uttrycka det<br />
med Ann Heberlein (2008, s. 10) ”Ansvar handlar i grund och<br />
botten om att svara an alltså att svara på de krav som ställs på<br />
oss” – studierna i projektet visar att mödrarna svarar an på<br />
föräldraskapets krav medan fäderna är ansvarsbefriade. Eller<br />
abdikerar från sitt ansvar.<br />
I Dalarnas forskningscirkel konstaterar man att det finns<br />
mycket forskning och undersökningar om moderskapet medan<br />
ytterst få studier behandlar faderskapet (de befintliga behandlar<br />
främst frågan om frånvarande fäder). Vid studiet av utredningar<br />
fann man att fysiska, moraliska och emotionella omsorgsbrister<br />
hos mödrarna i antal vida översteg dokumenterade brister hos<br />
fäderna. Men vid närmare granskning stod det klart att fäderna<br />
helt enkelt inte deltagit i utredningsarbetet, skälen till detta var<br />
flera, allt ifrån att de inte hade några problem till att de inte<br />
”fanns med i bilden”. Om utredningen lett till ett omhändertagande<br />
av barnet ska föräldrarna erbjudas stöd, vilket inte förekom<br />
i de fyra undersökta kommunerna. Man konstaterar att<br />
grunden för ett könsmedvetet föräldrastöd måste utvecklas från<br />
barnavårdsutredningar som är genomförda utifrån ett medvetet<br />
könstänkande.<br />
Francesca Östberg, Eva Wåhlander och Pia Milton (2000)<br />
visar i sin studie av utredningar att det finns stora variationer i<br />
bedömningar dels mellan socialarbetarna, dels mellan olika verk-<br />
56
Change language