Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Några av utdragen ovan läser vi som exempel på hur även
”utländskhet” görs. Det görs som något främmande och oberäkneligt.
Här finns också, som vi läser det, tankar om den manipulerande
och sexhungrige ”andre” – han som inte är som vi.
Att tjejen tycker en stadsdel som i media framställs som problematisk
och invandrartät ”är toppen” verkar användas som ett
sätt att antyda att hon inte vet sitt eget bästa och att det är
problematiskt att hon gillar stället. Det är svårt att inte läsa
utdraget på detta sätt – skulle vi sätta dit Lidingö, Pajala eller
Töreboda i stället skulle texten, som LVU-utredning betraktad,
bli obegriplig.
Reflektion/Läroprocess
”Det var roligt att höra om de andra deltagarnas upptäckter och
upplevelser! Vi kommer på oss själva med att skratta rätt mycket åt
”äldre invandrarflickor med bil”. Det känns konstigt att en pojke skulle
vara i ”fara” för att han umgicks med dessa flickor, eller att man ens
skulle komma på att skriva något sådant i en utredning som rörde en
pojke.”
I de utredningar vi studerat blir det tydligt att sexualiteten
kopplas till handlingar som tjejen utför. Till exempel skaffar hon
sig droger genom sex. Tjejerna framställs som att de aktivt
använder sex för att skaffa sig ”förmåner”. Tjejer görs ansvariga.
Samtidigt som de beskrivs som lättledda beskrivs de som manipulerande
och beräknande. Texterna låter mycket av sexualmoralisk
karaktär underförstås när de beskriver tjejer. Som
exempel kan nämnas formuleringen ”umgås med äldre killar
med bil”. Att ha en pojkvän/ner underförstås vara problem för
tjej. Pojkvän/ner är inte positivt.
…U hade suttit och hånglat helt öppet med sin pojkvän. (...) U
hade fått en tillsägelse att inte ha pojkar på sitt rum.
Sex nämns inte alls i utredningarna som rör killar. Sex verkar
vara självklart, oproblematiskt och kopplas inte till den situation
eller de problem killen har.
203