Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

• Vilka föreställningar om föräldra-, moder- och faderskap
finns inom socialt arbete?
• Är förutsättningarna könsbestämda och hur visar de sig i så
fall?
• Vad får dessa föreställningar och förhållningssätt för konsekvenser?
• Erbjuds det föräldrastöd till mödrar respektive fäder vars
barn är omhändertagna enligt samhällsvård? Är föräldrastödet
könsmedvetet?
• Vad krävs av socialsekreteraren för att ge ett könsmedvetet
föräldrastöd?
• Hur kan man gå tillväga för att man inom den sociala barnavården
ska ställa lika krav på mödrars respektive fäders föräldraskap?
Metoderna som forskningscirkeln har använt för att uppnå syftet
är framförallt litteraturstudier. Deltagarna i forskningscirkeln har
även gjort en mindre undersökning av könsperspektivet i ett
antal barnavårdsutredningar samt inventerat vilket könsrelaterat
föräldrastöd som erbjuds i respektive deltagares kommun. Under
vår litteraturgenomgång fann vi beskrivningar om att barnavårdsutredningar
utfördes på olika sätt gällande mödrar och
fäder. Vi upptäckte också att grunden för en könsmedveten
föräldrastödstjänst är att en barnavårdsutredning har genomförts
på ett sätt där könsperspektivet är medvetandegjort. Utifrån
detta bestämde vi oss för att studera sex barnavårdsutredningar i
respektive kommun och undersöka vilka brister som dokumenterades
utifrån ett könsperspektiv (bilaga 1).
I tre kommuner valde cirkeldeltagarna slumpmässigt ut sex
utredningar varav 3 gällande flickor och 3 pojkar där placeringen
av barnen gjordes under perioden 2003-01-01 – 2007-12-30. I en
234