Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Socialt arbete med barn och ungdomar på
olika arenor
Syftet med Allmänna Barnhusets initiativ till projektet var att
studera och reflektera kring könsperspektivet på det sociala
arbetet med barn och ungdomar. Detta ska ses i vid bemärkelse
där studieområdet kan omfatta såväl små barn som ungdomar,
föräldrar eller de professionella aktörer som arbetar med dem.
Det innebär att ”barn och unga” studeras i olika sammanhang
där de ingår och i den sociala praktik som upprätthålls av professioner
som till exempel socialarbetare eller lärare. Eftersom
projektet strävar efter att belysa könsbestämda föreställningar
och förhållningssätt i det sociala arbetet med barn och deras
familjer, blir det med nödvändighet de professionellas betraktelsesätt
som är i fokus för studierna. Dessa värderingar i sin tur
blir avgörande för hur vi bemöter barn och unga och deras
familjer. Det sociala arbetet är en komplex praktik på flera
nivåer. Enligt Siv Fahlgren (1999, s. 160) består det
dels av en specifik diskursiv praktik med ett speciellt och komplext
språk, ett speciellt vetande och speciella diskussioner, dels av olika
sociala praktiker, eller metoder och tekniker, som utgör sätt att
intervenera eller agera gentemot individer, enheter eller processer.
Det barnavårdande arbetet ryms här som ett eget fält, som i
likhet med andra fält inom ämnesområdet, blir beroende av hur
innebörden av normalitet skapas och återskapas. Inte minst
gäller detta innebörder av olika perspektiv på kön.
Trots att ämnesområdet är brett krävdes en gemensam ram
för vad ”könsperspektiv” kan innebära i de studier som skulle
genomföras i forskningscirklarna. I nästa avsnitt presenteras en
teoretisk referensram för arbetet. Denna har under arbetets gång
vidareutvecklats i de olika studierna.
Vi kan, generellt sett, ha som utgångspunkt att flickor och
pojkar, i identiska situationer, oftast behandlas på olika sätt – av
socialarbetare inom socialtjänsten, i behandlingssituationer inom
såväl öppen som sluten vård samt utifrån den samhälleliga
diskursen som även innefattar förskola, fritidshem, skola och domstolar.
(Se t.ex. Berit Andersson, 1997, Ingrid Claezon & Mats
23