Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

också att socialtjänstens arbete med att stödja föräldrarna i
denna kontakt är viktig. Om socialsekreterarna engagemang i
föräldrarna minskar, minskar också föräldrarnas kontakt med
sina placerade barn. Detta understryks med hänvisning till en
studie, där familjehemsföräldrar och socialsekreterare hade lagt
sig vinn om att få föräldrarna att känna att de var viktiga för
barnet. Trots att barn och föräldrar inte bodde tillsammans,
uppfattade föräldrarna samarbetet med socialtjänsten som positivt
(a.a.).
Liknade resultat framkommer i en studie av Andersson (1995)
där det framhålls att de föräldrar som haft en långvarig kontakt
med socialsekreterarna och blivit bemötta med respekt samt
familjehemsföräldrarnas engagemang, hade betydelse för de barn
som återförenades med sina föräldrar. I de fall barnen i studien
inte hade återvänt hem, eller flyttat hem men återplacerats, hade
bristen på samarbete mellan föräldrar och fosterföräldrar en stor
betydelse likaså, detsamma gällde bristande stöd från socialtjänsten.
Flera av föräldrarna i Höjers (2007) undersökning
menade att socialarbetarna skulle ha engagerat sig mera även i de
fall där de fått hem sina barn efter placering, eftersom detta är en
sårbar och svår situation som kräver mycket stöd.
Hur ser stödet ut i våra fyra kommuner idag?
En av våra frågeställningar är om det erbjuds föräldrastöd till
mödrar respektive fäder vars barn är omhändertagna enligt samhällsvård
och om föräldrastödet är könsmedvetet?
För att belysa denna frågeställning gjorde vi en ”inventering”
av dessa stödinsatser i respektive deltagares kommun. Vi försökte
urskilja om stödet erbjöds båda föräldrarna eller enbart till
modern respektive fadern.
Vi fann att kommunerna kan erbjuda olika former av stöd till
föräldrar som är i behov av hjälp från socialtjänsten. Dock riktas
dessa stödinsatser oftast till föräldrar (oftast modern) vars barn
fortfarande bor kvar hemma hos föräldrarna/föräldern. Dessa
stödinsatser kan exempelvis vara:
247