Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Deltagarna beskrev cirkelarbetet som ett kalejdoskop med olika
delar som man tittar igenom och då ser nya saker. Rutorna i
modellen beskriver de olika delarna i kalejdoskopet.
I centrum av bilden är mötet mellan klient och socialarbetare.
Mötet påverkas av hur båda parter bemöter vandra, vilket
påverkas av vilka föreställningar de har om varandra. Socialarbetaren
har ansvar för att mötet blir professionellt. Det sker
genom att bli varse sina egna föreställningar om en person och
dennes situation. Det innebär också att finna former för att få
information om klientens förväntningar, farhågor och föreställningar
som kan vara viktiga för arbetet. I följande modell är
föreställningar om genus i fokus. Socialarbetarens genusföreställningar
påverkar bemötande, bedömning och åtgärd. Klientens
förväntningar och föreställningar påverkar hur den utvalda
insatsen tas emot och förvaltas. I början av cirkelarbetet talade
deltagarna om vikten av att se individ före kön och tänkte
utifrån skillnader kring genus. Inspirationen till att börja problematisera
fick deltagarna från kunskap – forskning om genus. De
självreflekterande samtalen, där de egna föreställningarna utmanades,
väckte både inre och yttre motstånd. Via forskning och
systematiserad erfarenhetsbaserad kunskap ökar möjligheten att
göra mer medvetna val i mötet med klienter. Valen i följande
modell består av att utveckla genusmedvetet bemötande, göra
genusmedvetna bedömningar och genusmedvetna val av åtgärd.
Kunskap underlättar också utvecklandet av mer genusmedvetna
strukturer och rutiner i verksamheten för att kunna bemöta
brukaren på ett icke-diskriminerande sätt. Modellen tar inte slut i
och med att deltagarna har vandrat ett varv runt. Den kan upprepas
i, en förhoppningsvis, uppåtgående kunskapsspiral byggd
på reflektioner om forskning och systematiserad erfarenhetsbaserad
kunskap.
Den gemensamma reflektionen som avslutar cirkelns alla
samtal är att genus är en av många maktordningar som är förkroppsligade
i oss själva och i klienterna. Detta betyder att
samma självreflekterade process även behövs kring begrepp som
klass, etnicitet, ålder och sexualitet för att möjliggöra ickediskriminerande
bemötanden, bedömningar och åtgärder.
120