Att göra skillnad - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Inledning
Bakgrund
En infallsvinkel för vårt valda tema är Socialstyrelsens rapport,
Jämställd socialtjänst. Könsperspektiv på socialtjänsten (2004),
där det framkommer att det är sällsynt att se barn i social barnavård
ur ett könsperspektiv. I rapporten framhålls vikten av att
öka medvetenheten inom socialtjänsten om förhållningssätt och
värderingar ur ett könsperspektiv. När det gäller placerade barn
och ungdomar och deras föräldrar finns behov av att studera vad
för slags insatser flickor/pojkar och kvinnor/män behöver.
Enligt rapporten speglar den sociala barnavården traditionella
föreställningar om kön och familj, framförallt i agerandet gentemot
föräldrarna. Bland annat understryks att socialtjänsten
särskilt bör uppmärksamma och stödja både kvinnors och mäns
föräldraskap.
Vår utgångspunkt i forskningscirkeln är att samhället skapar
och återskapar könsskillnader mellan mäns och kvinnors beteenden
och behov i en ständig process och att det inom den sociala
barnavården finns processer som upprätthåller den ordningen
(Ulmanen & Andersson, 2006). Utifrån detta vill vi anlägga
ytterligare en aspekt på vårt valda tema och det är att socialarbetare,
som myndighetsutövare, bör reflektera över vilka könsrelaterade
föreställningar som styr bemötande, bedömningar och
beslut som rör föräldrar vars barn är omhändertagna och som
behöver stöd i sitt föräldraskap.
Syfte
Vårt övergripande syfte är att utveckla ett könsmedvetet föräldrastöd
som ska kunna vara till hjälp för socialarbetare som ska
stödja föräldrar vars barn omhändertagits av socialtjänsten. För
att göra detta vill vi beskriva och förstå begreppen föräldra-,
moder- och faderskap utifrån ett könsperspektiv. Vi vill även
undersöka hur socialarbetarna använder dessa begrepp i utredningsprocessen
och när insatserna ska formuleras.
233