Stålan - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

132 Sådant leder till att småföretagaren betraktar myndigheterna som det största hindret i verksamheten och det med rätta. Han frestas att kringgå byråkratins bestämmelser för att överleva. Den sortens tämligen oskyldigt lurendrejeri leder ibland till ekonomisk brottslighet av allvarligt slag. – Kan du nämna fler exempel på obligatorisk rapportering? – Den ordinarie arbetstiden för varje gubbe ska myndigheterna ha uppgifter om, antal arbetade timmar alltså. Löneuppgifter ska lämnas för var och en, traktamenten och andra eventuella förmåner ska rapporteras, liksom reseersättningar förstås. Företagaren ska också hålla reda på och betala in dom anställdas skatter i tid. Restskatt ska dras, annars blir företaget skyldigt att betala den. Obligatoriska statliga försäkringar ska betalas osv, osv. Större företag har särskilt anställda att sköta allt sådant och har dessutom alla uppgifter på data. Småföretagaren får ta nätterna till hjälp och göra allt själv. Hyra in sig på data är ofta en alltför tung kostnad. I stora företag finns det större marginaler att ta av för att serva den statliga byråkratin. Men vinstmarginalerna bör ju inte ätas upp av byråkratin utan användas till företagets utveckling. – Har du något alternativ att föreslå? – Varje anställd skulle kunna rapportera själv om sitt arbete. Ifall det nu ska vara nödvändigt med alla dessa sifferuppgifter. Som det nu är sker all rapportering från företagen bakom ryggen på dom anställda. Dom får aldrig några kopior att granska. Sverige som är så amerikaniserat i andra avseenden skulle kunna lära sig en del av USA, där sifferexercisen mellan företag och myndigheter är mycket enklare än här såvitt jag vet. Tänk om varje mindre företag kunde ha en kassör/ekonom på heltid eller deltid till att planera företagets utveckling istället för att fylla i blanketter! – Hur ser du på säkerhetsbestämmelser? – Sådana måste givetvis finnas. Men kraven är ofta överdrivna. Det räcker med tredubbel säkerhetsmarginal, den behöver inte vara tiodubbel. Men det sitter så många förståsigpåare i byråkratins kanslier som räknar och kalkylerar utan att någonsin lämna skrivbordet och gå ut och rådfråga dom som jobbar med sakerna. Om politikerna röjde upp i förvaltningarna och begränsade dom höga tjänstemännens makt skulle snart massor av nya företag uppstå. Det finns tusentals människor som har en bra företagsidé i huvudet och skulle vara kapabla att förverkliga den om hindren blev färre. Vilken fart det skulle bli på ekonomin! – Politikerna rekryteras ju till stor del just från förvaltningarna. – Ja dom tillhör dessvärre samma skrå så man ska nog inte hoppas på några snabba förändringar. Egenintresset hindrar dom från att störa byråkraterna. Dom verkar mer angelägna att höja sina löner och pensioner. Yrkespolitikernas inkomster följer ju tjänstemännens. – Har du andra förslag till att underlätta starten av företag? – Staten kunde ge någon form av belöning åt den som startat eget och har fem anställda inom ett par år. Sådana morötter kan vara en väldig drivkraft. Staten kunde också sörja för att det fanns startkapital i form av billiga lån. – Det är väl bankernas uppgift.
133 – Ja men det klarar dom ju inte av, allraminst nu när dom ruinerat sig på fastighetsspekulationer så staten måste rädda dom. Vilka genier det finns i toppen! Så korkade får inte småföretagare vara. Men det där frälset belönas med flera miljoner i avgångsvederlag när dom gjort bort sig. Då Lindholmen och Eriksberg här i Göteborg och andra varv i landet slog igen under varvskrisen betalade staten c:a 30 miljarder i avvecklingskostnader om jag minns rätt. Vilket slöseri med våra pengar! Hade staten istället gett varje varvsanställd en halv miljon skulle det kanske kostat en fjärdedel men skapat massor av arbetstillfällen. Somliga skulle antagligen supit upp pengarna men väldigt många skulle ha startat livskraftiga företag. En mycket viktig sak för att underlätta företagandet vore att begränsa åklagarnas makt. Även Brynolf Wendt är tydligen överens om det numera. I en intervju i Svenska Dagbladet 29.1.86, några månader efter att vi frikänts av Varbergs tingsrätt, framställde han sig själv närmast som ett offer för systemet, men sa också att hans förtroende för rättsväsendet hade urholkats. Systemet är otäckt. Jag ångrar att jag valde åklagaryrket, sa han. En annan känd åklagare, Bengt Harding Olsson, är också kritisk till rättsväsendet. I en paneldebatt jag och Halvard Alvgaard, som fick förhinder, var inbjudna till i Malmö i mars 1992, arrangerad av företagarföreningen i Skåne, talade Harding Olsson om klyftan mellan allmänhetens och juristernas rättsuppfattning och sa att den måste överbryggas. Botemedlet borde vara att ge allmänhetens representanter ökad insyn i frågor som rör den personliga integriteten, särskilt då beslut om tvångsåtgärder. Ifråga om skatterazzior som t.ex. den mot KBA skulle en åklagare inte vara ensam om att bestämma, två eller tre borde kanske gemensamt överväga beslut om tillslag och dess konsekvenser. En alltför ivrig och karriärsugen åklagare skulle kunna kylas av några grader om han måste ta del av en eller ett par kollegers omdöme. Åklagarnas roll i skattemål, var paneldebattens tema. Professor Ulla Jacobsson sa att åklagaren är ett psykologiskt offer för makten och blir maktberusad. Men det protesterade åklagaren Olle Montan mot och även Harding Olsson. – Och <strong>Stålan</strong> från f.d. KBA, vad sa han? – Jag berättade lite om dom sju åren mellan skatterazzian och den frikännande domen då KBA och dotterföretagen gick i pottan. – När gick KBA Stålprodukter och KBA Trading i konkurs? – I slutet av 1982 respektive 1983. Det är praktiskt taget omöjligt att hålla liv i dotterbolag om moderbolaget knäckts. – Uppmärksammade tidningarna det faktum att ni blev frikända? – Det stod små artiklar här och var i bladen, kanske en tjugondel av det spaltutrymme som tidigare ägnats åt vår påstådda skurkaktighet. Jag minns att en journalist på Hallands Nyheter ringde och ville intervjua mig några veckor efter frikännandet och jag fräste något om all skit tidningen skrivit om oss. Men han lyckades övervinna min misstro och skrev sedan tre artiklar om KBA-historien som gav mig full upprättelse.
Page 1 and 2:
Sture Källberg Stålan Från arbet
Page 3 and 4:
3 Skulle vi till en snål bonde, de
Page 5 and 6:
Den sommar jag fyllde åtta år ble
Page 7 and 8:
- Var dina föräldrar socialdemokr
Page 9 and 10:
9 Mamma var bra på spökhistorier.
Page 11 and 12:
11 Under kriget var han även krist
Page 13 and 14:
13 Om ni inte opererar åker jag he
Page 15 and 16:
15 För oss var det en väldig summ
Page 17 and 18:
17 Kaninfoder fick vi ungar skaffa.
Page 19 and 20:
19 Försöka duger, tänkte jag och
Page 21 and 22:
- Hur många timmar jobbade du där
Page 23 and 24:
- Sten värmer man ju inte som meta
Page 25 and 26:
25 Vi hade killar som var väldigt
Page 27 and 28:
27 Vi var ett 20-tal anställda. Ry
Page 29 and 30:
Det var som en flod av människor n
Page 31 and 32:
31 - Jag jobbade på Rosengrens kas
Page 33 and 34:
plåtar som oftast formades på pla
Page 35 and 36:
- På Götaverken fanns det killar
Page 37 and 38:
37 Ombord mötte jag kapten och sty
Page 39 and 40:
39 Jag höll ett hälsningstal där
Page 41 and 42:
41 När jag letat rätt på Ingvar
Page 43 and 44:
43 Jag sysslade huvudsakligen med a
Page 45 and 46:
Ibland gick vi 10-12 meter över ma
Page 47 and 48:
47 - Du minns säkert perenitza, de
Page 49 and 50:
Nico-Nisse hade gått på sjön i m
Page 51 and 52:
51 någonstans. Flickor på rummet
Page 53 and 54:
53 Proven irriterade honom. Vad fan
Page 55 and 56:
55 Den första lynchningen av en s
Page 57 and 58:
57 Under tiden vi höll på med bar
Page 59 and 60:
59 Vi åkte via Trelleborg och tran
Page 61 and 62:
61 Det betydde inte att dom var vå
Page 63 and 64:
Jag är gift, sa hon. Jag också, s
Page 65 and 66:
65 Bil bytte jag var artonde månad
Page 67 and 68:
- Nja, njä dom sprang inte med bö
Page 69 and 70:
69 Men metoden kan med fördel anv
Page 71 and 72:
71 bekymrade honom inte. Han först
Page 73 and 74:
73 På nyårsdagen kom hela gänget
Page 75 and 76:
Verkmästare Erik Andersson från G
Page 77 and 78:
77 Bult till förankringen leverera
Page 79 and 80:
Erik XIV blev lagbas för reparatio
Page 81 and 82: 81 I Ringhals ute vid Värö Bruk i
Page 83 and 84: 83 På verkstan hölls fanan högt.
Page 85 and 86: 85 Vi bodde i en lägenhet på Hisi
Page 87 and 88: 87 Där stod jag med min tvättade
Page 89 and 90: 89 Lill-Erik tog med sig en flaska
Page 91 and 92: 91 Algeriet blev en ny erfarenhet b
Page 93 and 94: 93 Medan vi hade verkstad i ladan t
Page 95 and 96: Jag jobbade hårt, for fram och åt
Page 97 and 98: 97 Torsten Lesley i Malmö gjorde r
Page 99 and 100: 99 på inhemska företag eller utl
Page 101 and 102: 101 Kubikmeter med kläder och anna
Page 103 and 104: 103 Vi räknade just då på ett ve
Page 105 and 106: 105 Den skulle hålla lika länge s
Page 107 and 108: 107 - Så reportern Per Nygren viss
Page 109 and 110: 109 Själv blev jag inte skygg, i a
Page 111 and 112: 111 fort jag får loss mina pengar,
Page 113 and 114: 113 Snart nog fick jag en inbjudan
Page 115 and 116: 115 Snart nog kom eftertankens kran
Page 117 and 118: 117 I det läget beslutade vi oss f
Page 119 and 120: 119 Vägen var asfalterad och fort
Page 121 and 122: 121 måste man anställa mer folk i
Page 123 and 124: 123 Resultatet av den pågående ra
Page 125 and 126: 125 - Avbröts samtliga arbeten i o
Page 127 and 128: 127 - Ja det är klart. Alla hade j
Page 129 and 130: 129 - Som jag minns det var det nå
Page 131: 131 På min mormors sida var dom sk
Page 135 and 136: 135 Buhkari som är från Pakistan
show all

Stålan - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?