Stålan - Marxistarkiv

– Nja, njä dom sprang inte med bössor.
– Dom ville bara jaga tjejer?
– Hellre än harar. Men viktigast var att tjäna bra. Om montören oroar sig för ansträngd
ekonomi hemma går det ut över arbetslusten och kvalitén på jobbet. God ekonomi är
förutsättningen för harmoni och lyckliga äktenskap.
– Med lagom doser otrohet?
67
– Ja faktiskt. Att familjen därhemma slipper ekonomiska bekymmer är också en form av lycka
och inte den sämsta heller kanske.
– Visste fruarna om männens otrohet?
– Flertalet levde nog ovetande om det, ville kanske inte veta förresten. Dom var nöjda
hemmafruar med god ekonomi som skötte sina barn.
– Och inte led av svartsjuka?
– Somliga gjorde väl det. Trassliga äktenskap ledde lätt till krångel på arbetsplatsen och sämre
arbetsresultat. Svartsjuka är ofta ren inbillning.
– Du hade tydligen många faktorer att räkna med i dina kalkyler.
– Det är inte bara svetsfogar som kan spricka. Ibland fick jag vara som en farsa åt killar äldre
än jag.
– Du lämnade ju anbud på olika jobb. Hände det ibland att någon chef på platsen ville ha
pengar under bordet för att anbudet skulle bli antaget?
– Inte kontanter direkt men han kunde säga lite skämtsamt, att jag ska hjälpa dig med det här
och då får jag väl en semesterresa? Jag sa att det går inte, vilket underförstått var ett ja. Han
fick skaka fram pengarna genom någon transaktion som kunde bokföras. Det var alltså inte
KBA utan företaget där han var anställd som fick betala.
– Hur gick sådana transaktioner till egentligen?
– Det finns många sätt. Om vederbörande begärde en diskmaskin eller tvättmaskin eller frys
eller liknande pryl så fick man avtala med firman som sålde sådant, ofta en rörfirma, att det
skulle stå maskinköp på kvittot. Då kunde vi bokföra det som verkstadsutrustning.
Betalningen kunde han fixa genom att ge oss ett antal timmar på löpande räkning för någon
påhittad reparation.
Moraliska skrupler kunde man inte ha ifråga om sådana transaktioner, då var man borta ur
leken. Krav på motprestation vid anbud var lika vanligt i den offentliga sektorn som i den
privata. I Göteborg anlitades vi ibland för specialjobb av firmor som byggde åt kommunen.
Då var det någon hög kommunaltjänsteman som skulle smörjas.
Ett tag var det modernt att klä villor med plåt. Det såg för jävligt ut men för oss som höll på
med all sorts plåt var den lätt att bokföra. Ofta var det deras lantställen vi fick leverera plåten
till. Spika fast den fick dom göra själva.
– Var det Plannja plåten hette?
– Nej Plannja var i allmänhet takplåt. Den går förresten inte att få riktigt tät. När det blåser
drivs vattnet uppåt och in under skarvarna.
– Jag läste i Dagens Nyheter att nybyggena vid Centralen i Stockholm har svetsad rostfri plåt
som takbeläggning.