12.07.2015 Views

Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i ... - Regeringen

Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i ... - Regeringen

Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Överväganden och förslag SOU 2013:40hellre borde destineras direkt till skolan i stället för till en fond.Mot detta ska ställas <strong>att</strong> även <strong>om</strong> administrationen är en kostnad såär den också nödvändig för <strong>att</strong> man ska kunna veta <strong>att</strong> förväntadeeffekter verkligen inträffar, besparingar görs och avskrivningar kangen<strong>om</strong>föras. Annars finns en risk <strong>att</strong> satsade medel k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> gåtill annan verksamhet än den avsedda eller till verksamhet s<strong>om</strong> inteleder till verkliga resultat. En noggrann uppföljning och beräkningav insatsernas resultat är en central del i beslutsunderlaget för <strong>att</strong>kunna ta risken <strong>att</strong> flytta resurser till tidiga förebyggande insatser.Ett argument s<strong>om</strong> kan framföras mot en statlig social investeringsfondär <strong>att</strong> det är k<strong>om</strong>munerna s<strong>om</strong> sköter den stora merpartenav verksamhet s<strong>om</strong> riktas mot barn och unga. Verklighetentycks dock visa <strong>att</strong> nuvarande investeringar i humankapitalet sällanär tillräckliga för <strong>att</strong> alla individer ska klara skolan och få en trygguppväxt. Vidare är det staten s<strong>om</strong> uppbär kostnaderna för dessaindivider <strong>om</strong> de hamnar i exempelvis rättsystemet, kriminalvården,socialförsäkringssystemet och i arbetsmarknadsåtgärder. Därför ärdet också i statens intresse <strong>att</strong> det förebyggande arbetet ärframgångsrikt och bedrivs i tillräcklig <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning. <strong>Att</strong> stora delarav kostnaden för utanförskapet hamnar på en annan huvudman änden s<strong>om</strong> rår över de förebyggande åtgärderna gör <strong>att</strong> incitamentsstrukturens<strong>om</strong> k<strong>om</strong>munen möter inte speglar de fullakostnaderna och <strong>nytt</strong>orna för samhället. Det ligger således i statensintresse <strong>att</strong> verka för vissa tidiga insatser även i k<strong>om</strong>munal verksamhet.Om fonden inte delar ut pengar på ett enhetligt sätt till allak<strong>om</strong>muner eller landsting kan man vidare argumentera för <strong>att</strong> detblir problem med likvärdigheten över landet. Detta problem kan tillviss del hanteras gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> fonden har tydliga beslutskriterier förvilka insatser s<strong>om</strong> ska få stöd av fonden och <strong>att</strong> urvalet sker på basisav ink<strong>om</strong>na ansökningar snarare än <strong>att</strong> fonden själv gör ett uppsökandearbete. En annan fördel med <strong>att</strong> ha ett ansökningsförfarandeär <strong>att</strong> det visar på en vilja lokalt, en förankring s<strong>om</strong> är nödvändigför <strong>att</strong> arbetet ska lyckas.Om staten tillhandahåller socialt investeringskapital minskarincitamenten för k<strong>om</strong>munerna <strong>att</strong> själva sätta undan medel fördetta. Så länge det statliga fondkapitalet inte räcker för <strong>att</strong> göra allapotentiellt lönsamma preventiva insatser finns dock vinster <strong>att</strong>plocka hem för k<strong>om</strong>munen gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> också investera egna medelför detta. Ett sätt <strong>att</strong> mildra undanträngningen kan vara gen<strong>om</strong> ettmedfinansieringskrav för <strong>att</strong> få ta del av fondmedlen.192

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!