Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i ... - Regeringen

SOU 2013:40Värdeskapande systemintressant att kortfattat beskriva skillnaderna mellan ovan nämndatyper av problem.Det som kännetecknar de s.k. tama problemen är att de har en relativt väl definierad problembeskrivning, har en bestämd stoppunkt, dvs. man vet när en lösning har nåtts, har en lösning som objektivt kan utvärderas som rätt eller fel, tillhör en klass av liknande problem som kan lösas på liknandesätt, och har lösningar som kan prövas och förkastas.Svårlösta samhällsfrågor däremot är dåligt definierade, tvetydiga ochassocierade med starka moraliska, politiska eller professionella frågor.Det är inte sällan så att det varken råder konsensus om vad detegentliga problemet är och än mindre hur det ska lösas. De är inteheller stabila över tiden utan kan ta nya former till följd av att manförsöker förstå och lösa dem. Exempel på komplexa och långsiktigaproblem av den här typen är hälsofrågor (t.ex. barnfetma, utmattningsdepressioner),sociala förhållanden (t.ex. långtidsarbetslöshet,nedgångna bostadsområden, mansdominans bland makthavare),kriminalitet (t.ex. organiserad brottslighet, hatbrott, huliganism,korruption) och miljö (t.ex. energisystem, bilism, utsläpp).Karaktäristiskt för denna typ av svårlösta samhällsfrågor är attde är: 18 komplexa. Det finns många olika typer av förutsättningar ochorsakssammanhang (sociala, ekonomiska, politiska, psykologiska,kulturella, tekniska, etc.) som spelar en viktig roll. Dessutomär dessa förutsättningar och samband i sin tur inbördesberoende av varandra på ett svåröverskådligt sätt. De svårlöstasamhällsfrågorna är svåra att avgränsa, de förgrenar sig i olikariktningar och hänger intimt ihop med andra komplexa frågor. behandlingsresistenta. Det har gjorts många försök att kommatill rätta med problemen, men resultaten upplevs inte som tillräckliga.Det kan bland berörda ansvariga finnas en form avuppgivenhet och skepsis inför möjligheterna att uppnå påtagligaförbättringar. En del aktörer tror inte att det är meningsfullt att18Kriterierna ställdes ursprunligen upp av Rittel och Webber. Här har vi däremot utgått frånJordan, T. & Andersson, P. (2010).61