Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

133
Durrutis vänner svarade omedelbart på fördömandet med ett manifest som spreds från hand
till hand på barrikaderna: ”Vi visste från början att dessa kommittéer bara kunde vara till
hinder för proletariatets frammarsch… Vi, Durrutis vänner, har tillräcklig moralisk auktoritet
för att förskjuta de individer som, genom oförmåga och feghet, har förrått arbetarna och
revolutionen… Deras förräderi är enormt. Proletariatets två viktigaste garantier – inre säkerheten
och försvaret – har offrats till våra fiender på ett bräde… Istället för att planera en snabb
och djärv offensiv har tid och material förslösats bit för bit. Förstånd och ledning har saknats…
Kamrater! Stå kvar på krigsfot! Svikta inte! Länge leve den sociala revolutionen!” 45
”Ytterligare ett hårt slag riktades mot de kampberedda arbetarna”, skrev Felix Morrow, den
trotskistiske kritikern av POUM som vi tidigare citerat. ”CNT:s regionala kommitté skickade
hela pressen ... ett kraftigt fördömande av Durrutis vänner såsom provokatörer... POUM:s
press försvarade inte vänsteranarkisterna mot detta vidriga förtal.” 46 Det faktum att flygbladet
som Durrutis vänner spridit hade hyllat ”kamraterna i POUM som har samarbetat med oss på
gatorna” var otvivelaktigt besvärande för POUM:s ledning, ännu mer som rykten surrade om
att hela ansvaret för händelserna skulle läggas på partiet. ”Jag anade vagt”, skrev George
Orwell, ” att när striderna var slut skulle hela skulden läggas på POUM, som var det svagaste
partiet och därför den lämpligaste syndabocken.” 47
Kring 8:30 på onsdagskvällen sände den provisoriska regeringen ut en appell till alla arbetare
och Kataloniens folk om att lägga ner vapnen och att ”glömma sitt hat och sin fiendskap”. 48
Fler appeller sändes ut. ”Lyssna inte på angriparna, på trotskisterna som vill att striderna ska
fortsätta”, deklarerade PSUC. ”Låt oss enas runt regeringen i Generalidad.” 49 Miguel Valdés,
PSUC-ledaren, utbröt: ”Arbetare i Barcelona, kamrater i CNT, låt oss inte slösa vår energi ett
ögonblick längre. Vi måste sätta stopp för de trotskistiska brottslingarna, som i deras tidning
fortsätter uppmana antifascisterna i Katalonien att döda varandra.” 50
Jacinto Toryho, Solidaridad Obreras direktör och FAI-medlem, uttalade sig också. Refererande
till ”vågen av kollektiv dårskap”, som raserade allt man uppnått under de första tio
månaderna av revolutionen, såväl som ”det internationella proletariatets förhoppningar”,
deklarerade han: ”Detta beteende, kamrater i CNT och UGT, kamrater i PSUC och FAI,
kamrater i stormtrupperna och nationella gardet, är oförståeligt; det är föraktligt, föraktligt
eftersom det är förnedrande för oss alla… I Barcelona dödar arbetarna varandra … Detta
tillstånd av vansinne, som har förvandlat de mest sansade människor till dårar, måste
upphöra… Tänk bara på att det ligger en front i närheten. Tänk bara att denna front kommer
att demoraliseras om man där tar efter denna hekatomb… Kamrater i polisen, återvänd till era
baracker! Kamrater i CNT, återvänd till era lokaler! Kamrater i PSUC och UGT, återvänd till
era centra! Låt freden återvända!” 51
Under hela kvällen sände CNT och UGT ut en gemensam appell som manade arbetarna att
återgå till arbetet. ”Det är nödvändigt att återvända till normaliteten. Att fortsätta med denna
anarquistas en la crisis política española, s 229). Ännu mer kritisk mot Durrutis vänner var Helmut Ruediger,
AIT-representanten i Barcelona, som karakteriserade en del av dess politik som ’bolsjevik-fascistisk’ (Ensayo
crítico sobre la revolución española, s 28). Å andra sidan, en av de böcker som har försökt rädda Durrutis
vänner från sådan kritik är den korta men intressanta studien av Frank Mintz och Miguel Peciña, Los amigos de
Durruti, los trotsquistas y los sucesos de mayo.” Jag tackar George Esenwein för denna not.
45 En kopia av detta manifest finns i Hoover Institution (Bolloten Collection).
46 Morrow, Spanien ..., s 153..
47 Hyllning till Katalonien, s 136
48 El Noticiero Universal, 6 maj 1937.
49 El Día Gráfico, 6 maj 1937.
50 El Noticiero Universal, 6 maj 1937.
51 Solidaridad Obrera, 6 maj 1937.