Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv
Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv
Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
166<br />
hade fördömt som ”fullständigt främmande för det arbetande folkets kamp <strong>och</strong> strävanden”. 15<br />
Martí Feced, erinrar vi oss, var en av de fyra medlemmarna i den provisoriska regering som<br />
bildades 4 maj under striderna i Barcelona. Men hans auktoritet som chef för Generalitats<br />
styrkor för allmänna ordningen blev kortlivad, ty efter att den centrala regeringen tagit kontroll<br />
över allmänna ordningen den 5 maj blev han en enkel medhjälpare till den delegat för<br />
allmänna ordningen som Valencia utnämnt. Delegaten hade meddelat honom att patrullas<br />
tjänster inte längre behövdes, enligt lagen som antagits i mars, men de individuella medlemmarna<br />
i patrullas kunde ansöka om inträde i de enhetliga kårerna för inrikessäkerheten. Inför<br />
det faktum att dessa aldrig hade formerats <strong>och</strong> att inget sagts om upplösning av stormtrupperna<br />
<strong>och</strong> Nationella gardet 16 , stod det klart att mars-lagen bara hade kommit till för att legalt<br />
understödja upplösningen av patrullas. Några dagar senare meddelade delegaten för allmänna<br />
ordningen, José Echevarria Nova, att han hade sänt ut instruktioner för att säkerställa att<br />
medlemmarna i patrullas ”inom fyrtioåtta timmar” skulle ha överlämnat all utrustning <strong>och</strong><br />
alla baracker som de disponerade. 17 Även om det tog mer än fyrtioåtta timmar för att knäcka<br />
deras motstånd 18 , försvann de i slutet av juni för gott som organiserad revolutionär kraft.<br />
Det är värt att notera att general Eduardo Cuevas de la Peña, en PCE-medlem som satts att<br />
leda stormtrupperna i Barcelona <strong>och</strong> som i april 1938 blev generaldirektör för säkerheten under<br />
Negrín 19 , har tagit åt sig äran för ordern <strong>och</strong> den efterföljande upplösningen av patrullas.<br />
De katalanska myndigheterna, påstår han (i en tydlig referens till försyntheten hos Esquerras<br />
”råd” för inrikesärenden), argumenterade till en början mot åtgärderna p g a den fara de innebar:<br />
”Kanske en del [milis-] enheter kommer att lämna fronten <strong>och</strong> marschera mot Barcelona.<br />
De övertygande mig inte. Mitt beslut var orubbligt… Nästa dag publicerades ordern <strong>och</strong> vi<br />
tog över barackerna utan några allvarliga incidenter. Återigen kunde Barcelona andas fritt.” 20<br />
Under de föregående veckorna hade CNT – i hopp om att hindra försöken att undertrycka<br />
patrullas – hävdat att de hade varit neutrala under striderna. 21 Detta var ett bräckligt argument,<br />
ty POUM meddelade offentligt att patrullas hade lidit femtiosju förluster i döda <strong>och</strong><br />
sårade, inklusive sjutton döda. 22 Lika verkningslös var den gest som patrullas själva gjorde,<br />
när de erbjöd generallöjtnant Torres <strong>och</strong> den katalanska regeringen sina tjänster. En gest som,<br />
även om den fick stöd av Torres, avvisades av president Companys. 23 Hans avslag var inte<br />
förvånande, för nu, när den centrala regeringen hade tagit kontroll över allmänna ordningen,<br />
satte han inte längre sitt hopp om politisk överlevnad till en uppgörelse med CNT <strong>och</strong> FAI,<br />
utan till en snabb rasering av deras väpnade makt, i förhoppning om att detta skulle få<br />
Valencia att återföra kontrollen över allmänna ordningen till Generalitat <strong>och</strong> rädda hans anseende<br />
som den erkände räddaren av katalansk autonomi. Samtidigt som han framförde åsikten<br />
att den centrala regeringen inte skulle ha tagit över administrationen av allmänna ordningen<br />
utan istället försett Generalitat med förstärkningar 24 , förespråkade han inte desto<br />
mindre en snabb avväpning av de bakre linjerna <strong>och</strong> övertagande av vapendepåer <strong>och</strong> krävde<br />
15<br />
4 mars 1937.<br />
16<br />
För CNT:s reaktion på detta förbigående, se Solidaridad Obrera, 11 juni 1937.<br />
17<br />
El Día Gráfico, 6 juni 1937, <strong>och</strong> Solidaridad Obrera, 6 juni 1937 (uttalande av Echevarría Nova). Två dagar<br />
senare (se El Día Gráfico, 8 juni 1937) Echevarría Nova ersattes av Paulino Gómez Saiz.<br />
18<br />
Om avväpningen av patrullas, se El Día Gráfico, 10, 18, 29 juni 1937; Las Noticias, 9 juni 1937; Tierra y<br />
Libertad, 12 juni 1937.<br />
19<br />
Se kapitel 55. Enligt hans memoarer, Recuerdos de la guerra de España, 27, gick han med i kommunistpartiet<br />
under krigets första månader.<br />
20<br />
Ibid., 47.<br />
21<br />
Se Boletín de Información, CNT-FAI, 6 maj 1937; Solidaridad Obrera, 13, 14, 18, 19, 21, 22 maj 1937; också<br />
uttalande av patrullas generalsekreterare, publicerat i La Batalla, 13 maj 1937.<br />
22<br />
La Batalla, 9 maj 1937<br />
23<br />
Luis Companys, ”Notes and Documents on the Fighting in Barcelona, 3-7 May 1937” Se också Solidaridad<br />
Obrera, 7, 11 maj 1937.<br />
24 Companys, ”Notes and Documents...”