Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

87
och FAI. De anser att vi är svårast att besegra på det teoretiska fältet och tänker därför krossa oss
först. Anarkisterna tror de att de kan krossa därefter.
Den 24 november föreslog PSUC, i ett dokument som presenterades för CNT:s ministrar, att
POUM skulle uteslutas (dvs. Andrés Nin, justitieministern) från ministeriet och att man skulle
bilda en ny regering ”med obegränsad fullmakt”. 36 Anarkosyndikalisterna vägrade att sanktionera
dessa förslag. Den 8 december deklarerade president Companys, utan att offentligt ange
sin inställning till frågan om POUM, att ”en stark regering med obegränsad fullmakt som är
kapabel att utöva sin auktoritet över alla” var nödvändig. 37 Mot detta replikerade CNT att ”en
’stark regering’ skulle helt enkelt betyda en diktatur”. 38 Esquerras organ, La Humanitat, som
hittills varit extremt försiktigt, 39 vågade sig på att påpeka att CNT:s reaktion var ”oförklarlig”.
”Vi kan inte se vad en ’svag regering’ skulle kunna erbjuda i en tid av krig och revolution,
eftersom krig och revolution förs och vinns endast under järnhård disciplin, med enhetligt
agerande,… vilket bara är möjligt med en stark regering… som obevekligt utövar sin
auktoritet. Över alla, absolut alla.” 40
Inga framsteg gjordes för att lösa motsättningarna mellan de båda sidorna. Den 12 december
tillkännagav premiärminister Tarradellas officiellt att regeringen befann sig i kris. Samma
morgon skrev Juan Andrade, tidigare supporter till Trotskij och av vissa ansedd som den mest
radikale medlemmen i POUM:s exekutiv, 41 i sin ”Nota Política Diaria” i La Batalla: ”Det
dilemma som CNT står inför är huruvida man ska ta ställning för den nuvarande samarbetspolitiken,
vilket i realiteten innebär kontrarevolutionär medbrottslighet, eller för en allians
med det revolutionärt marxistiska POUM. Uppgiften för arbetarklassen är att bygga en
revolutionär arbetarfront, vilken… kan blockera kontrarevolutionens frammarsch och resa
frågan om arbetarmakt genom arbetar-, bonde- och soldatkommittéer.” 42 Samma dag krävde
Juan Comorera, PSUC-ledare och minister i det avgående ministeriet, offentligt att POUM
skulle kastas ut, med argumentet att de hade varit illojala mot regeringen – dess ledare hade
attackerat regeringens dekret – och att de hade fört en antisovjetisk kampanj i ett läge när
Sovjetunionen ”ställt sig på vårt folks sida och gett oss oerhörd hjälp”. Därtill krävde han att
de CNT-dominerade Secretariado de Defensa och Junta de Seguridad, vilka kontrollerade den
revolutionära milisen och patrullerna, skulle avskaffas för att ge ”obegränsad fullmakt” till
ministrarna och för att etablera ”en järnhård disciplin inom regeringsapparaten”. 43 Det fanns
juntor och kommittéer, sade han senare, som ”styr mer än vad regeringen själv gör”. 44 Å
andra sidan hävdade POUM, som hade egna patruller och milis, att juntan och secretariado,
som de båda var representerade i, var ”revolutionära organ” som hindrade att staten, ”som den
36
Enligt Juan Comorera, PSUC:s sekreterare, i ett tal återgivet i Treball, 22 dec. 1936.
37
Rapporterat i Solidaridad Obrera, 9 dec. 1936.
38
Ibid., 10 dec. 1936.
39
Fram till december 1936 letar man förgäves i Esquerras tidningar, La Humanitat och Ultima Hora, efter något
som ens avlägset närmar sig PSUC:s aggressivitet.
40
11 dec. 1936.
41
Andrades radikala inställning orsakade ibland problem inom POUM:s ledning. Julián Gorkin, som skrev de
flesta av ledarna i La Batalla, informerade mig om att Andrade ibland ersatte honom. ”Vid ett tillfälle”, sade
han, ”gav detta upphov till en konflikt, då jag efter att ha återvänt från Paris fann att han hade skrivit en ledare
som anklagade Largo Caballeros regering för att vara kontrarevolutionär, just när stalinisterna hade utökat sina
manövrer mot den. Både exekutiv- och centralkommittén fördömde den trotskistiska vinklingen i artikeln, men
jag ville inte att frågan skulle få offentlighet” (brev till mig, daterat den 2 juni 1977, Hoover Institution). Se
också George Esenwein i Robert A. Gormans Biographical Dictionary of Marxism, en artikel om Andrade. För
Andrades såväl som POUM:s motsättningar med trotskisterna under och efter inbördeskriget, se hans
avhandling, framlagd i Paris, jan 1970 (Juan Andrade, ”Conferencia leída el 10 de Enero de 1970 en el Centro de
Estudios sobre el Movimiento Obrero Español, de Paris.” En kopia finns i Hoover Institution, Bolloten
Collection).
42
Som det återges i Juan Andrade, Algunas ”notas políticas” de La revolución española, s 7.
43 Treball, 13 dec. 1936.
44 Ibid., 22 dec. 1936.