Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

90
POUM dolde inte sin uppfattning om att man tvingats ut ur regeringen efter påtryckningar
från Sovjet. Jordi Arquer, politisk chefskommissarie för POUM:s milis, deklarerade: ”Vi har
tillfälligt besegrats, inte av PSUC-UGT, utan av en makt som står bakom dessa organisationer
och är ansvarig för manövern, och som för dem som sätter sig upp mot deras vilja reser ett
perspektiv av att överge dem och lämna dem utan vapen och ammunition inför Francos kriminella
horder.” 57 Och La Batalla hävdade att det fanns en väl genomtänkt plan, importerad
utifrån, för att likvidera POUM. Planen, sade man, innehöll tre stadier: (1) att bereda den
politiska och psykologiska atmosfären, (2) att avlägsna partiet från Generalitat-regeringen för
att politisk isolera det, och (3) att ta till medel för att fysisk eliminera det. ”Vi är inte rädda för
att slåss”, hotade La Batalla, ”vi provocerar ingen, men vi är redo att med värdighet besvara
alla provokationer”. 58
Slutligen, vid ett offentligt möte deklarerade partiledaren Andrés Nin:
Genom att ta i bruk vissa asiatiska metoder, hoppas man kunna strypa revolutionen och sopa bort
CNT och POUM. Ingen ska hysa illusioner. Vårt parti kan inte krossas, eftersom det är arbetarklassens
själva kött och blod… Vårt proletariat kommer inte att hållas tillbaka. Det tänker inte falla
under någons förmyndarskap. Det går orubbligt och bestämt framåt mot den socialistiska
revolutionen, och inga hinder, oavsett hur stora, kommer att stoppa det. 59
57 Ibid., 20 dec. 1936.
58 Ibid., 23 dec. 1936.
59 27 dec. 1936, som det återges i Nin, La revolución española, s 24.