Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

165
april och maj 1937 för att ta ifrån revolutionärerna kontrollen. Frågans kärna var att ingen
regering, oavsett dess politiska sammansättning, kan ha råd att avhända sig sådana viktiga
element av auktoritet om den vill kunna verka som en suverän makt. Så det är inte förvånande
att Negrín, som var en oförsonlig motståndare till revolutionens vänsterflygel, från den stund
han tog hand om finansdepartementet i september 1936 skulle hamna i motsättning till CNT.
Julián Zugazagoitia, den moderate socialisten som blev inrikesminister under Negrín i maj
1937, hävdar att premiär- och finansministern ”föredrog att inte ha anarkister i regeringen”
eftersom han önskade ”rasera alla de exportorganisationer som CNT skapat” och ”en gång för
alla få slut på” de förluster i det utländska handelsutbytet som var ett resultat av utskeppningen
av mandlar, apelsiner och saffran. 7 )
Medan PSUC:s motståndare följde sin egen linje ”med dess negativa resultat”, fortsatte
Comoreras häftiga utfall, ”höll vi oss till vår linje, och på ett sådant sätt att styrkeförhållandet
idag inte är detsamma som i början av kriget…. Idag har de stora massorna, som resultat av
erfarenhet och i ljuset av dagliga händelser, kunnat se det korrekta och ärliga i vår politiska
linje. Idag väger vågen annorlunda. Maktbalansen har ändrats och förändringen är grundlig.”
Och när Comorera for ut mot CNT:s kontroll över offentliga tjänster och service, berörde han
ett av de mest känsliga ämnena för den frihetliga rörelsen. Han krävde att den provisoriska
regering som bildats under Majhändelserna skulle ersättas av en ny regering som skulle ge
”stadsfullmäktige alla medel för att omedelbart kommunalisera all offentlig service, speciellt
transporter, gas- och vattenarbeten, offentlig underhållning, bostäder, slakthus och marknader”,
och lade till: ”Man har t ex sagt att det är kontrarevolutionärt att tala om att kommunalisera
transporter, eftersom det skulle innebära att man tog ifrån arbetarna det som de nu har i
sin makt… Önskar vi skapa ett privilegierat kast? Önskar vi skapa en ny aristokrati, en ny
bourgeoisie? Har tusentals arbetare dött vid fronterna så att vi till slut kan ersätta Barcelonas
Spårvägsbolag med CNT-FAI:s Spårvägsbolag?” 8
Å andra sidan hävdade anarkosyndikalisterna att de inte var emot kommunalisering. ”Vi har
redan deklarerat, och kan upprepa det så ofta som det behövs”, sade Solidaridad Obrera, ”att
kommunalisering ligger i linje med våra principer. Men den måste garanteras av ett stadsfullmäktige
befriat från byråkratisk tröghet och rensat från den gamla sortens politiska omoraliteter.”
9 Detta var bara ett annat sätt säga att de inte skulle gå med på kommunalisering så
länge som de inte kontrollerade stadsfullmäktige. Trots sin ökade styrka fick inte PSUC
någon framgång i denna fråga, ty när frågan om kommunalisering kom upp till diskussion i
Barcelonas stadsfullmäktige tog Esquerra ställning för CNT. Rädda för att PSUC var på väg
att få alltför stor makt deklarerade de att ”enligt deras uppfattning kunde [kommunalisering]
inte genomföras med mindre än det skedde i nära samarbete med och förståelse av kamraterna
från arbetarklassen.” 10 Både PSUC och PCE fortsatte dock att pressa på för en kommunalisering
11 , liksom för nationalisering av basindustrierna 12 med sikte på att bryta CNT:s och
FAI:s ekonomiska makt.
Samtidigt kom patrullas de control [kontrollpatrullerna], de polisstyrkor som skapades under
revolutionens första dagar, under ny attack från PSUC. 13 De upplöstes den 4 juni genom en
order från Esquerras inrikesrådsmedlem Carlos Martí Feced 14 , i överensstämmelse med den i
mars antagna lagen om upplösning av patrullas, stormtrupperna och Nationella republikanska
gardet och för deras inkorporering i en enhetlig säkerhetskår, en lag som Solidaridad Obrera
7
Zugazagoitia, 285.
8
Treball, 2 juni 1937
9
Solidaridad Obrera, 29 maj 1937.
10
”La Nota de la Esquerra”, El Día Gráfico, 6 juni 1937.
11
Se till exempel Las Noticias (organ för det PSUC-kontrollerade katalanska UGT), II, 12 juni 1937.
12
Se kapitel 22.
13
Treball, 12, 13, 16, 19-22 maj. För replik från CNT, se Solidaridad Obrera, 20 maj 1937.
14
Diari Oficial de la Generalitat de Catalunya, 5 juni 1937.