Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

163 Alla dessa utnämningar var otvivelaktigt ett resultat av en tidigare överenskommelse mellan Prieto och kommunisterna och ett villkor för att han skulle få ta hand om försvarsministeriet. Samtidigt påskyndades processen för att inlemma den ineffektiva och odisciplinerade milisen i enheter inom Folkarmén, huvudsakligen tack vare energiska ansträngningar från PCE, som i centraliseringen, effektiviseringen och disciplineringen av den nya armén, inte bara såg segerns sine qua non utan en nödvändig förutsättning för kontroll över staten. Den 23 juni publicerades ett dekret för att undertrycka de sista av milisens högkvarter. 30 ”På detta sätt”, skriver den officiella kommunistiska historieskrivningen, ”underordnades alla de väpnade styrkorna generalstaben på respektive front och dessa underordnades i sin tur den centrala generalstaben. Tack vare dessa och andra åtgärder som Dr Negríns nya regeringen vidtog, inlemmades milisen i den reguljära armén vid alla fronter och disciplin och ett enhetligt kommando etablerades över hela det lojalistiska territoriet.” 31 Slutligen, även om Alvarez del Vayo blev ersatt i utrikesministeriet av den tidigare premiärministern José Giral, en nära vän till Azaña, lämnade han efter sig kommunistiska funktionärer i ministeriet och i dess olika avdelningar, inklusive utlandsagenturen för propagandan, Agencia Española, och Utländska Pressbyrån. Därtill gjordes Federico Melchor, som hade gått med i PCE i november 1936, till generaldirektör för propagandan. 32 Kommunisterna hade goda skäl att vara belåtna med händelsernas utveckling. I en rapport till Moskva den 30 augusti 1937 påstod Palmiro Togliatti att störtandet av Largo Caballeros regering ”tveklöst hade stigit en del kamrater åt huvudet”. De trodde, skrev han, att deras framgång helt berodde på partiet och glömde att centristerna, tillsammans med Prieto, hade spelat ”en mycket viktig roll både i förberedelserna och för lösningen av krisen”. ”Denna felaktiga värdering”, fortsatte han, ”har gett upphov till en föreställning om att partiet redan är i en position där man kan resa frågan om hegemoni och öppet slåss för denna hegemoni i regeringen och i landet.” 33 Idén att PCE på detta stadium skulle släppa alla hämningar och öppet kräva makten var en variant på Stalins råd till Largo Caballero i december 1936 att allt som är möjligt skulle göras för att säkra stödet från Azaña och hans medelklass-republikaner, ”för att hindra Spaniens fiender från att betrakta landet som en kommunistisk republik”. Denna politik hade inte förändrats, och det var Togliattis uppgift som Komintern-delegat att se till att ledningen i det spanska kommunistiska höll sig till Kremls linje. ”Man kan bara prata med våra kamrater”, fortsatte hans rapport till Moskva, ”och lyssna till deras diskussioner, för att inse att de fortfarande idag (augusti 1937) saknar tillräcklig klarhet i frågan. En av våra uppgifter är att förklara det för dem och hjälpa dem att förstå det”. I Katalonien var ”förvirringen” sådan att vissa kamrater hade föreslagit att deras viktigaste uppgift var att ”slåss för att förinta alla kapitalistiska element” och ”förhindra att de återuppstår och stärks”, och de hade kommit till slutsatsen att denna politik skulle kunna realiseras ”endast genom en proletär och kommunistisk regering”. ”Det är tydligt”, observerade Togliatti, ”att med denna uppfattning var dessa förvirrade kamrater inte kapabla att inse att deras uppgift efter Caballeros fall var att sätta press på regeringen för att genomdriva folkfrontspolitiken [dvs. en politik bakom vilken partiet kunde fortsätta att dölja sina hegemoniska strävanden] och att bredda regeringens bas genom att med lämpligt politiskt arbete skapa en splittring inom anarkisternas kretsar och bland Caballeros socialister.” 34 Vad allt detta innebar i Komintern-politikens hemliga rike ska behandlas i följande kapitel. 30 Gaceta de la República, 23 juni 1937. 31 Guerra y revolución en España, 1936-1939, III, 88. 32 Gaceta de la República, 28 maj 1937. Se också dödsruna i El País, 16 sept. 1985. 33 Palmiro Togliatti, Escritos sobre la guerra de España, 136. 34 Escritos, 136-37.
164 47. PSUC ersätter CNT och FAI som dominerande kraft i Katalonien I Katalonien där Majhändelserna hade resulterat i att Valencia hade tagit över ansvaret för allmänna ordningen och försvaret, konsoliderades PSUC:s politiska seger i och med bildandet av regeringen Negrín. Den liberale republikanen general Sebastián Pozas, som ledde civilgardet vid inbördeskrigets utbrott, blev den 5 maj utnämnd till militärbefälhavare för Katalonien och östarmén i närliggande Aragonien. I tysthet hade han gått med i kommunistpartiet i oktober 1936 när han var befälhavare för centrumarmén, men gick nu öppet med i PSUC 1 och gav under de kommande månaderna kommunisterna fritt spelrum. Pozas bistods av två kommunistpartimedlemmar: hans politiska chefskommissarie Virgilio Llanos, en tidigare Caballero-socialist, och Antonio Cordón, som nyss utnämnts till stabschef för östarmén av Indalecio Prieto. 2 Dessutom ersattes generallöjtnant Emilio Torres den 8 juni av en medlem i kommunistpartiet, den tidigare polischefen i Madrid generallöjtnant Ricardo Burillo. 3 Emilio Torres, som var sympatiskt inställd till CNT och FAI, hade av inrikesminister Angel Galarza utnämnts till polischef under striderna i Barcelona för att underlätta stormtruppernas passage genom Katalonien. PSUC:s ökade politiska makt efter striderna i maj demonstrerades genom de allt häftigare attackerna mot CNT och FAI. I ett tal den 1 juni, som i sin våldsamhet överträffade allt som tidigare framförts, fördömde sekreteraren Juan Comorera den ”påtvingade kollektiviseringen i städerna och på landsbygden” som genomförts ”med en lömsk politik av tvång, våld och vid vissa tillfällen mord”. Han smädade den ”diktatoriska strävan hos mäktiga fackföreningar som dominerade massan av arbetare, vilka bokstavligen jagades genom Barcelonas gator”, och som ”hotade och avrättade”. Dessa mäktiga fackföreningar, försäkrade han, hade attackerat ”den lägre medelklassen, underminerat den ekonomiska strukturen, industrin, handeln och bankernas reserver, just de reserver som utgjorde basen för rekonstruktionen av vår ekonomi”. Och allra sist, det hade förekommit ”systematisk smuggling av värdefulla metaller och hamstring av varor och pengar”. 4 (Det låg naturligtvis en viss sanning i dessa anklagelser. Till exempel exporterade verkligen CNT och FAI dyrbara metaller för att kunna köpa vapen och förnödenheter, men i sanningens namn måste man säga att de mängder det rörde sig om var mycket små jämfört med den massiva överföringen av guld till Sovjetunionen, vilket ju utgjorde nationens finansiella reserv. 5 En mer allvarlig anklagelse mot CNT gällde dess kontroll över de viktigaste hamnarna och den fransk-spanska gränsen, en kontroll som gjorde det möjligt för dem att via egna exportföretag föra ut värdefulla jordbruksprodukter som inbringade stora mängder utländsk valuta. 6 Medan anarkisterna betraktade denna kontroll som en av revolutionens omistliga erövringar, såg den centrala regeringen det som ett intrång på statens oinskränkta makt. I det långa loppet kunde denna politiska och ideologiska konflikt bara lösas med maktmedel, vilket demonstrerades när Juan Negrín förflyttade sina karabinjärer till den fransk-spanska gränsen i 1 Jesús Pérez Salas, Guerra en España, 1936-1939, 141-42; Julián Zugazagoitia, Historia de la guerra en España, 406. 2 För Llanos medlemskap i PCE och Cordóns utnämning, se Antonio Cordón, Trayectoria, 342, 346-47, 350. Cordóns medlemskap är väldokumenterat i hans bok. 3 Gaceta de la República, 8 juni 1937. Hans medlemskap i PCE har aldrig ifrågasatts och var allmänt känt. Se till exempel general Jesús Pérez Salas (republikan och f d polischef i Barcelona), Guerra en España, 159. Hans medlemskap bekräftades också för mig efter kriget av Vittorio Vidali. 4 Treball, 2 juni 1937. 5 Se kapitel 14. 6 En av dessa exportorganisationer var CLUEA (Consejo Levantino Unificado de la Exportación Agrícola). Se artiklar i ämnet i Fragua Social, 31 jan. 1937; Nosotros, 19 apr. 1937; också Manuel Villar, España en la ruta de la libertad, 51. Även om UGT var representerat i CLUEA, var CNT dominerande. För information om CLUEA och det kommunistkontrollerade jordbruksministeriet, se María Josepa Cucó Giner et al., Qüestió agrària al país Valencià, 49-53.
Page 1 and 2:
Burnett Bolloten Spanska inbördesk
Page 3 and 4:
punkter. Som helhet utgör Bolloten
Page 5 and 6:
4 Benämning av de motsatta sidorna
Page 7 and 8:
USC Unió Socialista de Catalunya (
Page 9 and 10:
8 Escribano, Antonio, JSU-ledare i
Page 11 and 12:
López, Juan, CNT-ledare, handelsmi
Page 13 and 14:
12 Río, José del, republikansk le
Page 15 and 16:
Den djupaste tragedin för intellig
Page 17 and 18:
1. Den sjudande grytan De motsättn
Page 19 and 20:
18 Jordbrukskrisen uttrycktes ocks
Page 21 and 22:
20 insatta på våra avlöningslist
Page 23 and 24:
22 Som följd av de hämndgiriga k
Page 25 and 26:
lev inget av denna konspiration, me
Page 27 and 28:
26 ingen av de tre generalinspektö
Page 29 and 30:
28 Och slutligen, alla krafter inom
Page 31 and 32:
30 masse” mellan januari och juli
Page 33 and 34:
form för allmän hållning, skulle
Page 35 and 36:
34 Revolutionen var verkligen inte
Page 37 and 38:
36 han var uppskattad för sin enke
Page 39 and 40:
38 partiet 29 , något som också k
Page 41 and 42:
40 härskande klasserna. Detta är
Page 43 and 44:
42 ledare och också ledare för fo
Page 45 and 46:
44 vilken nu är övertygad om att
Page 47 and 48:
46 mått av förtroende. De borde i
Page 49 and 50:
efter denna incident för att reger
Page 51 and 52:
50 och Largo Caballeros politiska b
Page 53 and 54:
52 så mycket på närvaron av fem
Page 55 and 56:
54 hade varit kommendör för kåre
Page 57 and 58:
56 mot inrikesministeriet och krigs
Page 59 and 60:
58 gjort före dem, till rebellerna
Page 61 and 62:
60 av gränsen [vid Ripoll]”, rap
Page 63 and 64:
62 Högsta domstolen, för honom at
Page 65 and 66:
64 15 000 60 , medan Alvarez del Va
Page 67 and 68:
66 ”Revolutionen”, skrev presid
Page 69 and 70:
68 ”Inte i någon provins” i an
Page 71 and 72:
70 Men, som vi ska se i senare kapi
Page 73 and 74:
72 39. PSUC:s uppgång. Upplösning
Page 75 and 76:
74 som slog fast att det nya partie
Page 77 and 78:
76 som härrörde från några av d
Page 79 and 80:
78 Ukraina, där den frihetliga kom
Page 81 and 82:
80 40. POUM och trotskisterna Den p
Page 83 and 84:
82 deklarerade Unser Wort, ett tysk
Page 85 and 86:
84 Som svar anförde POUM att dess
Page 87 and 88:
86 under ryskt förmyndarskap och r
Page 89 and 90:
88 nu är sammansatt”, förvandla
Page 91 and 92:
90 POUM dolde inte sin uppfattning
Page 93 and 94:
92 framtiden ska etableras ett poli
Page 95 and 96:
och han tog med till PSUC den oräd
Page 97 and 98:
96 Den 28 februari organiserade Kom
Page 99 and 100:
98 Huruvida det fick någon effekt
Page 101 and 102:
100 vi med glädje CNT:s nuvarande
Page 103 and 104:
102 FÖRBRUKAR DERAS MESTA ENERGI
Page 105 and 106:
104 Kännedomen om Martins död, om
Page 107 and 108:
106 42. Majhändelserna, del 1. Den
Page 109 and 110:
108 president och republikens presi
Page 111 and 112:
110 försäkrade han, kunde deras s
Page 113 and 114: 112 ”Kanske… tillät vi oss att
Page 115 and 116: 114 de”. 59 Caballero svarade:
Page 117 and 118: 116 ”Jag har redan hävdat”, no
Page 119 and 120: 118 regeringen under Companys ordf
Page 121 and 122: 120 nästa morgon ... fanns det int
Page 123 and 124: 122 av det ’trotskistiska’ POUM
Page 125 and 126: 124 43. Majhändelserna, del 2 Då
Page 127 and 128: 126 [de la República] och att krig
Page 129 and 130: 128 Nya appeller sändes nu ut frå
Page 131 and 132: 130 italiensk anarkistisk intellekt
Page 133 and 134: 132 På torsdagsmorgonen den 6 maj,
Page 135 and 136: 134 industriella overksamhet när v
Page 137 and 138: 136 separatisterna [en referens til
Page 139 and 140: 138 Anarkosyndikalisternas dominans
Page 141 and 142: 140 kommer att göra, att om inte d
Page 143 and 144: 142 ”Den åsikt som Prieto framf
Page 145 and 146: 144 sovjetiska allierade, vilka var
Page 147 and 148: 146 han stannade bakom scenen. De i
Page 149 and 150: 148 offentligt tillkännagett sin
Page 151 and 152: 150 45. Juan Negrín tar över När
Page 153 and 154: 152 män ”som han hade att göra
Page 155 and 156: 154 socialistpartiet. Att det i Dr
Page 157 and 158: 156 I Ryssland var [Caballero] unde
Page 159 and 160: 158 Del VI: Revolutionens ebb
Page 161 and 162: 160 ”Här är de arbetande massor
Page 163: 162 trogen supporter till dem… Ve
Page 167 and 168: 166 hade fördömt som ”fullstän
Page 169 and 170: 168 tvingade att tacka nej”. Äve
Page 171 and 172: 170 rött och svart nästan helt ha
Page 173 and 174: 172 siffror någonsin har publicera
Page 175 and 176: 174 värdighet. ”Så du tror inte
Page 177 and 178: 176 anklagelser sattes i hemliga f
Page 179 and 180: 178 själv just nu är i fara, att
Page 181 and 182: 180 Således, enligt tidigare polit
Page 183 and 184: 182 uppdrag”. 57 Man kunde naturl
Page 185 and 186: 184 att en gång för alla göra si
Page 187 and 188: 186 rades i april 1938 83 och det s
Page 189 and 190: 188 49. Rättegången mot POUM På
Page 191 and 192: 190 som växte fram i Latinamerika
Page 193 and 194: 192 1. Den uppenbara förfalskninge
Page 195 and 196: 194 50. Jordbrukskollektiven och Ar
Page 197 and 198: 196 ekonomisk ruin i baklandet och
Page 199 and 200: 198 siasm.” 26 Men Ricardo Sanz,
Page 201 and 202: 200 Trots de olycksbådande orden b
Page 203 and 204: 202 Den situation som skapats genom
Page 205 and 206: 204 28. The Popular Army 29. Genera
show all

Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?