Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

15 Del I: Inbördeskrig, revolution och republikens kollaps 1931-36 Trots att det spanska inbördeskrigets utbrott i juli 1936 följdes av en långtgående social revolution i anti-Franco-lägret – i vissa avseenden mer genomgripande än bolsjevikrevolutionen i dess tidiga fas – hölls miljoner av skarpsynta personer utanför Spanien ovetande, inte bara om dess djup och vidd utan också om dess existens, på grund av en politik av dubbelspel och hyckleri som saknar sin like i historien. – Burnett Bolloten The Grand Camouflage, 1961
1. Den sjudande grytan De motsättningarna som låg bakom inbördeskriget var inte nya. De hade stadigt utvecklats efter monarkins fall och republikens utropande i april 1931 och blivit allt intensivare efter folkfrontens [Frente Popular] seger i valet i februari 1936. 16 Under månaderna mellan valet och inbördeskrigets utbrott hade republiken, i städerna såväl som på landsbygden, fått uppleva en serie oroligheter som saknade motstycke i dess historia, oroligheter som delvis var en reaktion mot den center-höger-regering som hade styrt Spanien från december 1933. Under denna tvåårsperiod – av den spanska vänstern kallad el bienio negro, den svarta tvåårsperioden – hade inte bara lagarna som reglerade löner och anställningsvillkor upphävts, modifierats, eller tillåtits tolkas fritt 1 , utan även många av republikens andra åtaganden hade rivits upp. Den moderate republikanen och tidigare justitieministern Salvador de Madariaga, som enligt sitt eget vittnesmål höll distans till de båda sidorna under inbördeskriget, skriver att arbetsdomstolarna fick en annan politisk karaktär och att deras utslag nu var lika orättfärdiga gentemot arbetarna som de tidigare hade varit mot arbetsgivarna. ”Samtidigt blev Jordreformsinstitutet av med sina tillgångar. Sett ur landsbygdens perspektiv och i termer av praktisk verkan, som bröd på bondens bord, var dessa förändringar förödande. Det fanns många, alltför många, jordägare som inget lärt och inget glömt och som betedde sig på ett så inhumant och grymt sätt mot sina arbetare – kanske som hämnd för oförskämdheter och oförrätter som de fått utstå under perioden med vänsterstyre – att situationen förvärrades, inte bara materiellt utan även i moraliskt avseende. Lantarbetarnas löner föll åter till svältnivå; garantin för arbete försvann och hoppet om att få jord försvann helt.” 2 När José Antonio de Rivera, ledaren för Falange Española, fascistpartiet som grundats i oktober 1933, talade i Cortes den 23 juli 1935, beskrev han livet på landsbygden som ”fullständigt oacceptabelt”. ”Igår”, sade han, ”var jag i provinsen Sevilla. I den provinsen finns det en by som heter Vadolatosa där kvinnorna lämnar hemmet klockan tre på morgonen för att plocka kikärter. De slutar sitt arbete mitt på dagen, efter nio timmar, och det kan inte förlängas av tekniska orsaker. För detta arbete får dessa kvinnor en peseta.” 3 Speciellt upplysande var den republikanska tidningen El Sol. ”Sedan republikens födelse”, skrev tidningen den 9 juni 1936, ”har vi farligt vacklat mellan två extremer, speciellt på landsbygden. Under den första tvåårsperioden [1931-33] belastades jordbruket med en löjligt kort arbetsdag, och den infördes med sådan iver och odisciplin att den fick till följd att jordbruket ruinerades. Jordbruksarbetarna fick höga löner och arbetade så lite som möjligt. 4 … Under den andra tvåårsperioden [1933-35] hamnade vi i den andra ytterligheten. Inom ett par månader sjönk lönerna snabbt från tio eller tolv pesetas per dag till fyra, tre, eller till och med två. Ägandet tog revansch på arbetet, men insåg inte att man lade ved på den kommande sociala brasan. Samtidigt ägnade sig godsägare som av regeringsorder tvingats reducera 1 Se Le contrat de travail dans la république espagnole, 18. 2 España, 513. Se också Edward E. Malefakis, Agrarian Reform and Peasant Revolution in Spain, 366-67; Antonio Ramos Oliveira, Politics, Economics and Men of Modern Spain, 1808-1946, 493; Richard A. H. Robinson, The Origins of Franco's Spain, 204-5. 3 Discursos frente al parlamento, 224. 4 ”Den socialistkontrollerade partsammansatta juryn [arbetsdomstolen] orsakade problem. Juryn i Salamanca-provinsen tillät endast anställning av UGT-medlemmar [socialisternas fackförbund] och förbjöd avskedanden. Skördefolk skulle betalas 12 pesetas för en åttatimmars arbetsdag, och då övertid var oundviklig i skördetider kom daglönen upp till 19,65 pesetas, mer än vad erfarna arbetare i städerna tjänade. När priserna pressades kunde småbönder helt enkelt inte betala dessa summor och sällade sig då till de arbetslösas skara.” (Robinson, 121). ”Lagen om partsammansatt jury”, skrev den vänstersocialistiske politikern och intellektuelle Luis Araquistáin, ”hade som mål att i grunden göra slut på det system med svältlöner som under århundraden frodats på landsbygden i Spanien. När republiken upprättades var löner på 1,5 till 2 pesetas vanliga för en hel dags arbete, från soluppgång till solnedgång, och detta endast under fem eller sex månader per år. Under resten av året var arbetslösheten nästan total. Även under republikens första år steg den genomsnittliga daglönen till fem eller sex pesetas, under skördetiden till åtta eller tio, och ännu mer i vissa distrikt, tack vare de arbetskontrakt som arrangerades av juryerna.” (Foreign Affairs, apr. 1934).
Page 1 and 2: Burnett Bolloten Spanska inbördesk
Page 3 and 4: punkter. Som helhet utgör Bolloten
Page 5 and 6: 4 Benämning av de motsatta sidorna
Page 7 and 8: USC Unió Socialista de Catalunya (
Page 9 and 10: 8 Escribano, Antonio, JSU-ledare i
Page 11 and 12: López, Juan, CNT-ledare, handelsmi
Page 13 and 14: 12 Río, José del, republikansk le
Page 15: Den djupaste tragedin för intellig
Page 19 and 20: 18 Jordbrukskrisen uttrycktes ocks
Page 21 and 22: 20 insatta på våra avlöningslist
Page 23 and 24: 22 Som följd av de hämndgiriga k
Page 25 and 26: lev inget av denna konspiration, me
Page 27 and 28: 26 ingen av de tre generalinspektö
Page 29 and 30: 28 Och slutligen, alla krafter inom
Page 31 and 32: 30 masse” mellan januari och juli
Page 33 and 34: form för allmän hållning, skulle
Page 35 and 36: 34 Revolutionen var verkligen inte
Page 37 and 38: 36 han var uppskattad för sin enke
Page 39 and 40: 38 partiet 29 , något som också k
Page 41 and 42: 40 härskande klasserna. Detta är
Page 43 and 44: 42 ledare och också ledare för fo
Page 45 and 46: 44 vilken nu är övertygad om att
Page 47 and 48: 46 mått av förtroende. De borde i
Page 49 and 50: efter denna incident för att reger
Page 51 and 52: 50 och Largo Caballeros politiska b
Page 53 and 54: 52 så mycket på närvaron av fem
Page 55 and 56: 54 hade varit kommendör för kåre
Page 57 and 58: 56 mot inrikesministeriet och krigs
Page 59 and 60: 58 gjort före dem, till rebellerna
Page 61 and 62: 60 av gränsen [vid Ripoll]”, rap
Page 63 and 64: 62 Högsta domstolen, för honom at
Page 65 and 66: 64 15 000 60 , medan Alvarez del Va
Page 67 and 68:
66 ”Revolutionen”, skrev presid
Page 69 and 70:
68 ”Inte i någon provins” i an
Page 71 and 72:
70 Men, som vi ska se i senare kapi
Page 73 and 74:
72 39. PSUC:s uppgång. Upplösning
Page 75 and 76:
74 som slog fast att det nya partie
Page 77 and 78:
76 som härrörde från några av d
Page 79 and 80:
78 Ukraina, där den frihetliga kom
Page 81 and 82:
80 40. POUM och trotskisterna Den p
Page 83 and 84:
82 deklarerade Unser Wort, ett tysk
Page 85 and 86:
84 Som svar anförde POUM att dess
Page 87 and 88:
86 under ryskt förmyndarskap och r
Page 89 and 90:
88 nu är sammansatt”, förvandla
Page 91 and 92:
90 POUM dolde inte sin uppfattning
Page 93 and 94:
92 framtiden ska etableras ett poli
Page 95 and 96:
och han tog med till PSUC den oräd
Page 97 and 98:
96 Den 28 februari organiserade Kom
Page 99 and 100:
98 Huruvida det fick någon effekt
Page 101 and 102:
100 vi med glädje CNT:s nuvarande
Page 103 and 104:
102 FÖRBRUKAR DERAS MESTA ENERGI
Page 105 and 106:
104 Kännedomen om Martins död, om
Page 107 and 108:
106 42. Majhändelserna, del 1. Den
Page 109 and 110:
108 president och republikens presi
Page 111 and 112:
110 försäkrade han, kunde deras s
Page 113 and 114:
112 ”Kanske… tillät vi oss att
Page 115 and 116:
114 de”. 59 Caballero svarade:
Page 117 and 118:
116 ”Jag har redan hävdat”, no
Page 119 and 120:
118 regeringen under Companys ordf
Page 121 and 122:
120 nästa morgon ... fanns det int
Page 123 and 124:
122 av det ’trotskistiska’ POUM
Page 125 and 126:
124 43. Majhändelserna, del 2 Då
Page 127 and 128:
126 [de la República] och att krig
Page 129 and 130:
128 Nya appeller sändes nu ut frå
Page 131 and 132:
130 italiensk anarkistisk intellekt
Page 133 and 134:
132 På torsdagsmorgonen den 6 maj,
Page 135 and 136:
134 industriella overksamhet när v
Page 137 and 138:
136 separatisterna [en referens til
Page 139 and 140:
138 Anarkosyndikalisternas dominans
Page 141 and 142:
140 kommer att göra, att om inte d
Page 143 and 144:
142 ”Den åsikt som Prieto framf
Page 145 and 146:
144 sovjetiska allierade, vilka var
Page 147 and 148:
146 han stannade bakom scenen. De i
Page 149 and 150:
148 offentligt tillkännagett sin
Page 151 and 152:
150 45. Juan Negrín tar över När
Page 153 and 154:
152 män ”som han hade att göra
Page 155 and 156:
154 socialistpartiet. Att det i Dr
Page 157 and 158:
156 I Ryssland var [Caballero] unde
Page 159 and 160:
158 Del VI: Revolutionens ebb
Page 161 and 162:
160 ”Här är de arbetande massor
Page 163 and 164:
162 trogen supporter till dem… Ve
Page 165 and 166:
164 47. PSUC ersätter CNT och FAI
Page 167 and 168:
166 hade fördömt som ”fullstän
Page 169 and 170:
168 tvingade att tacka nej”. Äve
Page 171 and 172:
170 rött och svart nästan helt ha
Page 173 and 174:
172 siffror någonsin har publicera
Page 175 and 176:
174 värdighet. ”Så du tror inte
Page 177 and 178:
176 anklagelser sattes i hemliga f
Page 179 and 180:
178 själv just nu är i fara, att
Page 181 and 182:
180 Således, enligt tidigare polit
Page 183 and 184:
182 uppdrag”. 57 Man kunde naturl
Page 185 and 186:
184 att en gång för alla göra si
Page 187 and 188:
186 rades i april 1938 83 och det s
Page 189 and 190:
188 49. Rättegången mot POUM På
Page 191 and 192:
190 som växte fram i Latinamerika
Page 193 and 194:
192 1. Den uppenbara förfalskninge
Page 195 and 196:
194 50. Jordbrukskollektiven och Ar
Page 197 and 198:
196 ekonomisk ruin i baklandet och
Page 199 and 200:
198 siasm.” 26 Men Ricardo Sanz,
Page 201 and 202:
200 Trots de olycksbådande orden b
Page 203 and 204:
202 Den situation som skapats genom
Page 205 and 206:
204 28. The Popular Army 29. Genera
show all

Spanska inbördeskriget: Revolution och kontrarevolution - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?