SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 4och manliga saker värderas högre än kvinnor, kvinnlighet, det somkvinnor gör och kvinnliga saker. Könssegregering och könshierarkisom organisationsprincip är dock inte alltid legitima och vissaaspekter av sådant kan därför vara omedvetna och informella. Menjag menar att det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid handlarom direkt omedvetenhet, snarare en sorts medveten omedvetenhet.Många aspekter av en organisations könsordning är ju välsynliga, formella och helt ”lagliga”.Svårt att röra om i könsordningenFallet Servettfabriken visar att en stark könssegregering i sig kanses som ett hinder för integrering av arbetsuppgifter eller funktioner.Två viktiga aspekter i alla moderna organisationsmodelleridag är integrering och tillplattning av hierarkier. Med andra ord ärdet raka motsatsen till den traditionella könsordningens strävanefter segregering och hierarki. Om en modern organisationsmodellska kunna genomföras i praktiken måste man således röra om rejälti könsordningen. Men det är lättare sagt än gjort. Könssegregeringhar en tendens att upprepas och leva vidare i nya moderna organisationer.I fallet Servettfabriken var organisationens könsmönsteren tung last i den ”ryggsäck” som organisationen och individernabar med sig in i förändringsprocessen. Många av de olika praktiskaproblem, konkreta hinder och återställare som uppkom kan förklarasmed att den tänkta förändringen hotade den lokala könsordningensom fanns i fabriken vid organisationsförändringens start.Några av återställarna där hade tydlig koppling till könsordningensförsta mekanism – uppdelning av män och kvinnor ochkönsmärkning av arbeten och arbetsplatser som antingen manligaeller kvinnliga. Det uppstod problem och många återställare justnär man skulle införa arbetsrotation och integrering på heterogenaoch därmed ofta könssegregerade arbetsplatser. Motståndet motsådan arbetsrotation var i vissa fall kompakt. Det var mycket svårtatt blanda kvinnor och män och det var ännu svårare att få kvinnoroch män att ingå i samma arbetsrotation. Både kvinnor och mänprotesterade, men protesterna var starkast hos män som vägradeutföra ”kvinnojobb”. Den strikta könsmärkningen av arbetsplatseroch arbetsuppgifter kom därför att fungera som återställarmekanismer.Stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt koppladesbåde till arbetsuppgifter och till kompetensutveckling och291