SOU - Regeringen

Bilaga 9 SOU 2004:43• Möjligheten att bli bekräftad i sin könsidentitet på arbetet, somkvinna respektive som man, torde vara större i en könsintegreradarbetsmiljö.• Eftersom det finns färre ’kvinnoyrken’ på arbetsmarknaden ärdet svårare för kvinnor att finna ett alternativa arbete närarbetsrelaterade hälsoproblem uppstår inom en typ av yrke(Vogel, 1992).Om hon blir kvar i jobbet ökar risken förallvarlig ohälsa och om hon blir arbetslös ökar även det riskenför ohälsa.• Flera av mekanismerna mellan ovanstående faktorer och sjukdomtorde kunna gå över stressreaktioner. Kanter (Kanter,1977) har beskrivit ytterligare stressande faktorer för personer iminoritet (s.k. tokens) i en arbetsorganisation. Dessa är relateradetill processer som hör i hop med synlighet, assimilationoch kontrast. Liknande fynd om stressfaktorer för kvinnor iminoritet i ett yrke har Gerd Lindgren (Lindgren, 1985) gjort,t.ex. att det finns en stark norm för kvinnor att ej framstå somkunnigare eller duktigare än män, liksom att på andra sätt bekräftasin underordning gentemot män på en extremt mansdomineradarbetsplats.• Även social stratifiering kan ha betydelse, effekten av könssegregeringenkan bli olika alternativt få olika styrka beroendepå om det är ett yrke eller arbetsplats med hög eller lågstatus/socialgrupp (Reinholds, 2003).Andra aspekter som kan ha betydelseYrke eller arbetsplats?En annan central frågeställning är huruvida det är segregation påyrkesnivå eller i den konkreta arbetsmiljön som har betydelse(Hensing, 2000; Karlqvist, 2003). I studierna som nämnts här harfokus varit på yrke. Men en person som t.ex. har ett kvinnodomineratyrke, såsom sekreterare, kan mycket väl arbeta i enextremt mansdominerad miljö. Kunskap behövs alltså om betydelsenav sambandet mellan segregering/integrering i yrket kontra på428